Nyheter
CUL:s uppgift är att öka kunskapen
om
uthålligt och ekologiskt lantbruk.
Prenumerera på nyheter
2010-02-22
IFOAM om ekolantbruk och klimatförändringar
IFOAM och IFOAM EU group har publicerat tre färska skrifter om hur ekologiskt lantbruk kan vara ett verktyg i kampen för att minska klimatförändringar och säkra livsmedelsförsörjningen. Publikationerna är på engelska och kan laddas ned från IFOAM:s hemsida. Titlarna är:
– Organic Agriculture – a Guide to Climate Change & Food Security
– The Contribution of Organic Agriculture to Climate Change
– The Contribution of Organic Agriculture to Climate Change Mitigation
Så här skriver IFOAM på sin hemsida:
"Organic Agriculture has a significant role to play in addressing two of the world’s biggest and most urgent is sues: climate change and food security. Climate change mitigation and adaptation and food security are inseparable and inherent beneficial characteristics of Organic Agriculture.
Organic Agriculture has well established practices that simultaneously mitigate climate change, build resilient farming systems, reduce poverty and improve food security. Organic Agriculture emits much lower levels of greenhouse gases (GHG), and quickly, affordably and effectively sequesters carbon in the soil. In addition, Or ganic Agriculture makes farms and people more resilient to climate change, mainly due to its water efficiency, resilience to extreme weather events and lower risk of complete crop failure."
Gå till IFOAM:s hemsida för att ladda ned de tre publikationerna
2010-02-15
CUL avvecklas – EPOK bildas
 Vid årsskiftet bildades EPOK – Centrum för ekologisk produktion och konsumtion som en ny enhet vid SLU:s fakultet för naturresurser och lantbruksvetenskap. EPOK har ännu inte några anställda och kommer att ta form under 2010. Samtidigt ska CUL – Centrum för uthålligt lantbruk avvecklas under 2010.
Föreståndare för EPOK rekryteras just nu, tjänsten annonseras internt på SLU men det är öppet för alla att söka tjänsten. Ansökan ska vara inskickad till registrator senast den 26 februari. Läs mer i annonsen (PDF)
EPOK kommer att sköta en del uppgifter som CUL hittills har gjort. Instruktionen som gäller för EPOK säger bland annat följande:
EPOK är ett samarbetsorgan för forskare, institutioner och fakulteter vid SLU samt andra universitet och externa intressenter utanför SLU för samverkan, samordning och information om ekologisk produktion och konsumtion.
EPOKs uppgift är att i samråd med fakulteterna för naturresurser och lantbruksvetenskap (NL), veterinärmedicin och husdjursvetenskap (VH) samt landskapsplanering, trädgård- och jordbruksvetenskap (LTJ):
- Syntetisera kunskap, förmedla denna samt bedriva
kommunikationsverksamhet
- samordna och initiera forskning samt verka för utveckling av
tvärvetenskaplig forskning inom ämnesområdet
- samordna och initiera uppdragsutbildning samt bidra till
högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå
med syftet att:
- sammanställa evidensbaserad kunskap om det ekologiska lantbruket
och dess effekter på utvecklingen av ett hållbart lantbruk
- medverka till kunskapsspridning och kommunikation med samhället
om det ekologiska lantbrukets möjligheter och begränsningar vad gäller
att bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle
- samt ge en vetenskaplig grund för beslut rörande det av riksdag och
regering uppställda målet för ekologisk produktion och konsumtion
Verksamheten skall bedrivas i såväl ett svenskt som nordiskt och internationellt perspektiv.
2010-02-03
Måltidsekolog ny universitetsexamen
Örebro universitet startar till hösten 2010 en helt ny utbildning utvecklad av Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan. Måltidsekologprogrammet är på 180 högskolepoäng, det omfattar sex terminer och leder till en filosofie kandidatexamen i biologi eller måltidskunskap & värdskap beroende på vilken inriktning det självständiga arbetet har. Så här presenterar man själva sin utbildning:
"Örebro universitet startar i höst en helt ny utbildning för den som vill bli måltidsekolog. Måltidsekologprogrammet är ett sätt att utbilda studenter både inom måltidskunskap och en hållbar utveckling. Utbildningen är ett samarbete mellan Restaurang- och hotellhögskolan och Akademin för Naturvetenskap och teknik vid Örebro universitet."
Läs pressmeddelandet och läs om Måltidsekologprogrammet på hemsidan hos Örebro universitet
2010-01-29
Bekämpningsmedel hotar biologisk mångfald
 Forskare vid SLU och åtta andra universitet i Europa konstaterar att "Växter, insekter och fåglar tar fortsatt stryk av pesticider". I sitt pressmeddelande skriver de bland annat:
"Användningen av kemiska bekämpningsmedel mot insekts- och svampangrepp i grödorna ger mycket negativa effekter på den biologiska mångfalden i Europa. Detta framgår av en SLU-ledd studie i nio jordbruksområden, från Spanien och Irland till Sverige och Estland.
Forskare vid institutionen för ekologi vid SLU i Uppsala har tillsammans med åtta andra universitet i Europa visat att en fördubblad avkastning i jordbruket innebär att hälften av växtarterna och en tredjedel av jordlöparna och fåglarna försvinner från odlingsmarken. Forskarna fann dessutom att den biologiska kontrollen av skadegörare försämrades, mätt som antalet utplacerade bladlöss som åts upp av sina naturliga fiender. Alla dessa minskningar var starkt kopplade till användningen av bekämpningsmedel.
– Trots ett antal politiska åtgärder inom EU sedan 1990-talets början har man alltså inte lyckats minska de stora negativa effekterna av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket, säger professor Jan Bengtsson vid SLU, koordinator för det europeiska projektet. ...
... Gårdar med ekologisk odling, som inte använder kemiska bekämpningsmedel, liksom jordbruksstöd som minskar intensiteten i jordbruket, motverkade till viss del dessa effekter för växter och jordlöpare. Många fåglar, däggdjur, fjärilar och många andra insekter söker dock föda över större områden än enskilda gårdar. Det innebär att användningen av växtskyddsmedel på omgivande gårdar kan ha negativa effekter i landskapet, trots att enskilda brukare försöker motverka dem.
– Vi tror att det behövs en storskalig förändring av jordbruket, i riktning mot en minimerad användning av pesticider, för att behålla rikedomen av arter i jordbrukslandskapet. Då kan vi också göra det möjligt för naturliga fiender att kontrollera växtskadegörarna, avslutar Jan Bengtsson."
Studien har publicerats i Basic and Applied Ecology: Persistent negative effects of pesticides on biodiversity and biological control potential on European farmland
Läs hela pressmeddelandet här
2009-12-23
 SLU om ekologisk odling
Ekologiskt lantbruk har debatterats intensivt på senare tid. SLU har sammanställt det seminarium om lantbrukets miljöpåverkan och vägar till ett mer hållbart jordbruk som ordnades på SLU den 2 december 2009. Med seminariet ville SLU följa upp den debatt som förts angående de ekologiska produktionsformernas styrkor och svagheter som medel för hållbar utveckling inom jordbrukssektorn.
Vad visar forskningen? I en föredragsstafett redovisade inbjudna forskare aktuella rön om näringsläckage, produktion med mera. Detta seminarium ska enligt SLU:s ledning följas av ytterligare ett om djurhållningen i eko-jordbruket.
Seminariet går att se på den här sidan http://spectare.ucl.slu.se/adm/adm/2009/EkoSemi1/EkoSemi1.html
2009-12-21
 Ekoforskningen mest produktiv
Formas har granskat utvärderingar av fem forskningsprogram. Granskningen skulle ge svar på hur många vetenskapliga artiklar som producerats per miljoner kronor (MSEK) som programmet omfattat. I genomsnitt var produktiviteten 0,5 artikel/MSEK enligt utvärderingarna i de granskade programmen. Forskning inom ekologisk odling låg i topp med 0,94 artikel/MSEK som genomsnittlig produktivitet.
De forskningsprogram vars utvärderingar ingick i granskningen var i/ programmen Stadens som Livsmiljö och Den uthålliga staden, ii/ programmet Sunda Huset steg 2, iii/ forskning inom Ekologisk odling, iv/ ramprogrammet vid Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI, och v/ ramprogrammet vid Skogforsk.
Forskning inom ekologisk odling bestod av drygt 70 projekt med en total budget på 200 MSEK. Den genomsnittliga produktiviteten var 0,94 artikel/MSEK men den varierade mycket mellan delområdena, till exempel 0,6 för "soils and nutrient management och 1,4 för "crop production and protection".
Rapporten Forskningens produktivitet finns att ladda ned från Formas
2009-12-09
Ekohöns kan äta odlade musslor
Ekologiskt hållna värphöns och slaktkycklingar kan få sitt proteinbehov tillgodosett från musselodlingar som renar haven. Fåglarnas produktivitet och djurhälsa upprätthålls och äggulorna blir gulare av ett naturligt färgämne i musslorna, enligt Lotta Jönsson vid SLU.
Värphöns och slaktkycklingar har ett stort proteinbehov. För lite protein kan t.ex. leda till att hönsen börjar plocka fjädrar och hacka på varandra. De flesta foderråvaror i dagens fjäderfäfoder har dock inte det proteininnehåll djuren behöver. I konventionell produktion tillsätts syntetiska aminosyror, men enligt reglerna för ekologisk produktion (KRAV) är detta inte tillåtet. Fiskmjöl är ett alternativ, men med tanke på utfiskning av våra hav är detta inte långsiktigt hållbart.
 Blåmusslor är en proteinkälla som tillgodoser fåglarnas behov, och musslor har goda förutsättningar att bli godkända enligt de ekologiska reglerna. Husdjursagronom Lotta Jönsson har i sitt doktorsarbete vid SLU utvärderat musselmjöl i foder till fjäderfä. Hon har studerat hur musselmjöl påverkar värphönsens och slaktkycklingarnas hälsa, produktion och äggkvalitet.
Hela pressmeddelandet med länkar till bilder och avhandling hittar du här
Lotta har varit med i forskarskolan i ekologiska lantbruks och livsmedelssystem (SwOFF). Forskarskolan var knuten till SLU:s Centrum för uthålligt lantbruk (CUL). Lotta var en av doktoranderna som åkte iväg på en "Ekotripp" och dokumenterade den på en egen del av hemsidan. Läs mer här
_________________
Husdjursagronom Lotta Jönsson vid institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, försvarar sin avhandling med titeln "Mussel Meal in Poultry Diets - with Focus on Organic Production". Disputationen avser agronomie doktorsexamen.
Tid: fredagen den 11 december 2009 klockan 09.15
Plats: Loftets hörsal, Ultuna
Opponent: Ass. Prof. Rene Kwakkel, Animal Nutrition Group, Wageningen University, Wageningen, The Netherlands.
Mer information: Lotta Jönsson, 018-67 16 69, 073-040 68 92, Lotta.Jonsson@huv.slu.se
2009-11-30
Utkast till forskningsplan för eko i EU
IFOAM:s EU grupp leder arbetet för att ta fram en strategisk plan för forskning om ekologisk produktion och konsumtion på EU-nivå. Projektet som kallas TP organics (TP=Technology Platform) har pågått sedan juni 2007. Nu har man presenterat ett utkast till strategisk plan som alla intressenter kan kommentera fram till den 4 december 2009. En slutgiltig version kommer at tryckas i slutet av december 2009.
Gå in på projektets hemsida för att läsa mer om projektet, ladda ned utkastet till forskningsplan och kommentera på densamma. Adressen är: http://www.tporganics.eu
2009-11-17
Miljösmart Mat – Nytt webbforum
 Idag lanseras den nya webbplatsen Miljösmart mat – www.miljösmartmat.se. Bakom projektet ligger den nu 13-åriga plattformen LivsmedelsSverige som fått finansiering av Jordbruksveket för att samla och presentera kunskap kring mat, miljö och klimat.
– Syftet med projektet "Miljösmart mat" är att öka medvetenheten om livsmedel i Sverige, särskilt med avseende på matens miljö- och klimatpåverkan från jord till bord, säger projektledare Karolin Bergman.
I webbforumet kan man bland annat titta på korta filmsekvenser. Passa på att titta på CUL-medarbetarna Charlotte Lagerberg Fogelberg som pratar om klimatsmarta recept och Johanna Björklund som pratar om ekologiskt lantbruk.
2009-10-19
Mat & klimat tog priset
Ett år efter utgivningen fick boken Mat & klimat Måltidsakademiens biblioteksstiftelses pris för 2009 års undervisningslitteratur. Motiveringen var: Här har vi tre experter som vägleder oss till att köpa, äta och odla rätt mat för att positivt påverka klimatet, djurens välmåga och vår egen hälsa. En bok med rejäla svar på frågorna.
Prisutdelningen skedde under Måltidens kunskapsdag med Måltidslitteraturens Dag i Grythyttan som lockade en rad författare, förlagsfolk och matintresserade.
Arrangemanget skedde i samarbete med The Gourmand World Cook Book Awards. På prisutdelningen lade Carl Jan Granqvist till ett uttalande till motiveringen. Han sade nämligen att boken Mat & klimat ingår i kurslitteraturen för alla som studerar på Måltidsakademien.
Måltidsakademiens biblioteksstiftelses jury har bestått av:
Christina Mattsson, Juryordförande, styresman, Nordiska museet, Stockholm
Birgit Hemberg, Matjournalist och författare, Stockholm
Jens Linder, Journalist, kock, Stockholm
Christina Möller, F.d. provkökschef, COOP, ledamot i Måltidsakademien, Stockholm
Dick Norberg, Grafisk formgivare, Stockholm
Karsten Thurfjell, Kulturjournalist SR, sekreterare i Måltidsakademiens biblioteksstiftelse, Stockholm
Bibliotekstiftelsens Carl Jan Granqvist, professor i Måltidskonst och Barbro Stanley, 1:e bibliotekarie är adjungerade.
Om boken: Mat och klimat, Johanna Björklund, Per Holmgren, Susanne Johansson, 208 sidor, Medströms Bokförlag.
ISBN: 9789173290180
 2009-09-29
Ekologisk produktion – mindre övergödning
CUL presenterar en studie som baseras på data från verkliga gårdar. I rapporten framkommer bland annat att ekologisk produktion ger lägre risk för övergödande kväveutsläpp än konventionell produktion.
Den alltför stora kvävetillförseln till biosfären är ett globalt problem som mänskligheten måste hantera. Stockholm Resilience Centre presenterade nyligen en artikel i Nature skriven av 28 forskare som visar att frågan måste tas på största allvar. I syntesrapporten Ekologisk produktion – möjligheter att minska övergödning visas på svårigheter men framförallt på möjligheter att minska utsläpp av övergödande växtnäring från samhället och jordbruket.
Läs hela pressmeddelandet här >>
Ladda ned rapporten i sin helhet härifrån >>
2009-09-28
Globala gränsvärden för hållbar utveckling
Ledande forskare
identifierar globala gränsvärden för hållbar utveckling
Detta är en nyhet som Stockholm Resilience Centre presenterade den 23/9. I det senaste numret av Nature har 28 internationellt välrenommerade forskare gjort ett första försök att peka ut och värdera nio gränsvärden – “planetary boundaries” – inom vilka mänskligheten bör hålla sig för att våra samhällen ska kunna fortsätta utvecklas och blomstra.
Tre av de nio gränsvärdena överskrids redan nu. “Tillförsel av kväve och fosfor till land och hav” tillsammans med “förlust av biologisk mångfald” är två gränsvärden som överskrids med stor marginal enligt forskarna. Det tredje som överskrids, dock inte lika mycket, är “utsläpp av växthusgaser (klimatförändringar)”.
Läs hela den vetenskapliga artikeln, se video, intervjuer och en massa bakgrundsmaterial på
http://www.stockholmresilience.org/planetary-boundaries
2009-09-28
Lika god kohälsa hos ekologiska som konventionella
Den 11/9 försvarade veterinär Nils Fall sin avhandling Health and reproduction in organic and conventional Swedish diary herds. Läs mer på SLU:s hemsida http://www.slu.se/?ID=559&Nyheter_id=11088&sprak=s
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen (en längre sammanfattning på svenska s. 45-47)http://diss-epsilon.slu.se/archive/00002069/
2009-09-28
EU utlyser forskningsanslag
EU:s Sjunde Ramprogram, FP7
EU:s forskningsprogram har ett flertal teman som är relevanta för jordbruk och miljöfrågor. Kolla själv här: http://cordis.europa.eu/fp7/dc/
2009-09-02 Pressinbjudan
Långt kvar till nära mat?
Allt fler efterfrågar ekologisk och närproducerad mat. Men utbudet är mindre än en procent. Vilka är hindren och vad kan göras för att öka utbudet? Frågorna diskuteras av bland andra Åsa Domeij och Elisabeth Gauffin i Botaniska trädgården i Uppsala på Botans Dag den 5 september under rubriken "Den goda maten nära dig".
Dag: 5 september 2009
Tid: kl. 13-14
Plats: Botaniska trädgården, Villavägen 8, Uppsala,
Möt:
Åsa Domeij, miljöchef på livsmedelskoncernen Axfood
Elisabeth Gauffin, mjölkbonde i Sju Gårdar och vice ordförande i LRF
Tommy Öhman, köttbonde och köttansvarig på Upplandsbondens
Monica Rönn, kostchef Uppsala kommun
Gunnela Ståhle, vice ordförande i föreningen Vi konsumenter
Rebecka Milestad, forskare kring närproducerad mat, Centrum för uthålligt lantbruk (CUL) vid Sveriges lantbruksuniversitet. (SLU)
Samtalsledare: Lars Höök, HÖÖK media, journalist med mat och jordbruk som specialitet
"Den goda maten nära dig" är ett delarrangemang i "Botans dag" som pågår hela dagen mellan kl 11-17 med mat- och växtmarknad, odlartävling, visning av köksträdgårdsland och mycket annat. Möjlighet finns också att ställa frågor om odling och om ekologisk och lokalproducerad mat. För mer info se kalendariet
Arrangörer är Uppsala linneanska trädgårdar, Centrum för uthålligt lantbruk (CUL) vid SLU samt Uppsala TrädgårdsSällskap.
För ytterligare information, kontakta:
Karin Ullvén, Centrum för uthålligt lantbruk (CUL), SLU, karin.ullven@cul.slu.se, 070 - 656 16 96 eller
Lars Höök, HÖÖK media, lars@hookmedia.se, 070 - 521 52 07
 2009-07-15
Rapport om ogräsbekämpning i ekologiskt lantbruk
Problem med ogräs är en realitet i ekologisk odling och kraftfulla åtgärder är ett måste. Centrum för uthålligt lantbruk (CUL) har tagit fram en syntesrapport med den senaste kunskapen både från forskning och praktisk erfarenhet. Rapporten går att ladda ned gratis från hemsidan eller beställas från CUL mot en kostnad av 150 kr. Anders Heimer som har skrivit rapporten kommer att ha den nytryckta rapporten med sig på en temadag om ogräsbekämpning på Naturbruksgymnasiet i Sötåsen den 30 juli, anmälan till temadagen görs senast den 24 juli. Läs mer i kalendariet.
2009-06-30
Mat och klimat på invigning av ordförandeskap
Den 1 juli invigs Sveriges ordförandeskap i EU med utställningar och happenings i Kungsträdgården mitt i sommarstockholm. Johanna Björklund, forskare på CUL, deltar i ett program om mat och klimat som presenteras på scenen i Kungsträdgården. Programmet börjar kl 15.00 med en show av Staffan Lindberg, världsförbättrare, koldioxidbantare, musiker och artist. Klockan 16.30-17 ska Johanna tillsammans med Klaus Pontvik, kock och caféägare från Uppsala, prata om att äta klimatsmart. Efter Johanna och Klaus tar jordbruksministern över. Läs hela programmet på EU-ordförandeskapets hemsida.
2009-06-23
Forskare från CUL i Almedalen på måndag
Charlotte Lagerberg Fogelberg kommer att tala om mat, miljö och klimat under politikerveckan i Almedalen. Seminariet heter Mat och miljö - klarar vi biffen? det arrangeras av Livsmedelsverket, måndag 29 juni kl. 14:00 - 16:00. platsen är Högskolan på Gotland, Cramérgatan 3, B 22. Så här beskriver arrangören seminariet: "Seminariet handlar om livsmedelssektorns miljöpåverkan och vad man kan göra för att minska den. I debatten medverkar företrädare för bland annat branschen, myndigheter och organisationer. Medverkande: Inger Andersson, generaldirektör Livsmedelsverket, Maria Ågren, generaldirektör, Naturvårdsverket med flera."
Charlotte Lagerberg Fogelberg tog fram det vetenskapliga underlaget till livsmedelsverkets miljöanpassning av kostråden. Hennes forskning om mat, miljö och klimat har gjort henne efterfrågad som kunskapsförmedlare i diverse media. Nu senast har hon medverkat i Uppsala Nya Tidning med miljösmart midsommarmat. Hon var också med i radioprogrammet Meny som sänds i Sveriges Radios P1. Det går att lyssna på programmet som sändes torsdagen den 4 juni via programmets hemsida.
2009-04-22
Forskare och företagare diskuterar ekologisk mat
Den 18-20 maj på Svenska Mässan i Göteborg ordnas Nordic Organic Conference (NOC). Konferensen är ett gyllene tillfälle för alla som vill få en förståelse för ekologisk mat bortom slagord och brandfacklor. En fråga som diskuteras ur flera aspekter är hur världens matförsörjning ska lösas i en framtid med hotande klimatförändringar och minskande tillgång på billig energi.
NOC är en konferens där forskare, entreprenörer, företagare och lantbrukare träffas för att diskutera hållbar utveckling i livsmedelskedjans alla delar. Programmet är omfattande med över hundra föredrag i ett trettiotal sessioner och workshops. En av de första talarna på konferensen är Will Steffen som är chef för Climate Change Institute vid Australian National University. Will har sagt så här om konferensen och behovet av att föda världens växande befolkning.
– Hur vi odlar, förädlar, transporterar och konsumerar mat på 2000-talet är en av de kritiska frågorna kring utmaningen att skapa uthållighet. Därför tycker jag att NOC-programmet är fascinerande – särskilt de aspekter som handlar om matproduktion och -konsumtion i ett större sammanhang – och jag är därför glad över att vara en del av programmet, säger Will Steffen.
Ekologiskt lantbruk har kritiserats från flera fronter på sistone, bland annat av Marit Paulsen som i marknadsföringen av sin nya bok lyft fram sitt påstående om att ekologisk produktion inte kan försörja en växande världsbefolkning. Vi bjöd in Marit till konferensen för att hon skulle få chansen att delta i diskussionen om ekologisk produktion och om det allvarliga läget som vi står inför med klimatförändringar, minskande biologisk mångfald, minskande färskvattentillgångar och ökande tryck på kritiska naturresurser. Marit kunde tyvärr inte delta i konferensen.
Läs hela konferensprogrammet på webben nordicorganic.org/Swe
Läs mer om Will Steffen via följande länkar: tinyurl.com/WillS1 och tinyurl.com/WillS2
2009-03-30 UPPDATERAD 2009-04-15 OCH 2010-03-04
Ekologisk produktion – en del av lösningen
Nu hårdnar debatten om ekologiskt lantbruk. Från vissa forskare på SLU hörs argument för att slopa stöd till ekologisk produktion i Sverige. De menar att eftersom skördarna i ekologisk produktion kan vara 50 procent lägre än i konventionell produktion, så är inte ekologiskt lantbruk ett alternativ inför framtiden när jordens befolkning växer och behöver mer mat. Undertecknande forskare menar att detta konstaterande är vilseledande eftersom företrädarna för dessa åsikter bortser från viktiga fakta.
Kunskap baserad på vetenskapliga studier
Det är oerhört svårt att svara på frågan om huruvida ekologisk produktion på global nivå kommer kunna försörja en växande befolkning med mat. Lika svårt är att utreda möjligheterna att med konventionell produktion möta denna stora utmaning. Det går inte att enkelt skala upp skillnader i skördenivåer mellan ekologisk och konventionell produktion utifrån enskilda studier utformade utifrån specifika frågeställningar. Urvalet av studier påverkar starkt resultatet.
Enligt svensk statistik är spannmålsskördarna i ekologisk produktion betydligt lägre än i konventionell produktion, 30-50 procent lägre. En av de viktigaste orsakerna till detta är lägre gödslingsnivåer. För andra grödor t.ex. ärtor och bönor är skillnaderna mellan systemen betydligt mindre. I jämförande studier i t.ex. USA är skillnaderna mellan produktionsnivåerna i ekologisk och konventionell produktion betydligt mindre än i Sverige. En färsk studie från USA (C Badgley et al., 2007)* visar att ekologisk produktion som system i industriländer (Västeuropa, Israel, USA, Canada, Australien, Nya Zeeland) ger 10 procent lägre skördar än konventionell produktion. I utvecklingsländer med tropiskt klimat är det dessutom så att en produktion baserad på ekologiska metoder kan höja skördenivåerna. Vi menar att det utifrån tillgängliga vetenskapliga studier och statistik inte finns underlag för påståendet att ekologisk livsmedelsproduktion inte kommer att räcka till för att föda en växande befolkning. Utmaningarna är stora och många. En viktig fråga är hur våra samlade naturresurser ska räcka i framtiden, det gäller såväl odlingsbar mark som andra ändliga naturresurser såsom fossil energi och brytningsbar fosfor.
Anledningen till att ekologiska odlingsmetoder i flera utvecklingsländer kan bidra till högre livsmedelsproduktion är att de medverkar till att höja mullhalten i marken och ökar den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Ekologisk produktion använder också en mindre mängd ändliga resurser för att producera mat än de odlingssystem som kallas konventionella. Dessutom är det så att ekologiskt lantbruk kan bidra till att återta eroderad mark till livsmedelsproduktion i och med de skonsammare metoder som används för odling. Det är alltså inte så att ekologisk produktion är samma sak som konventionell, minus bekämpningsmedel och handelsgödsel. Ekologisk odling använder andra metoder, och skapar ett annat odlingssystem än det konventionella.
Det konventionella industrijordbruket har skapat många av de problem som världen nu behöver hantera. En genomgång av vetenskapliga jämförelser mellan konventionellt och ekologiskt lantbruk visar att det ekologiska sammantaget har större positiva effekter för miljön, och mindre negativa, än det konventionella. Exempel som kan styrkas vetenskapligt är ökad biologisk mångfald, lägre resursanvändning, mindre växtnäringsläckage och naturligtvis inga kemiska bekämpningsmedelsrester i produkter eller i yt- och grundvatten.
Antalet arter, både djur och växter, är 30 procent högre i ekologisk produktion än i konventionell. Sällsynta och hotade arter gynnas också. Biologisk mångfald är en grundförutsättning för matproduktionen.
Det totala läckaget av växtnäring från svenskt jordbruk är beroende av hur mycket näring som förs in. Handelsgödsel är en av de viktigaste orsakerna till att bägaren rinner över. Överskottet på kväve, det vill säga skillnaden mellan importerat foder och handelsgödsel och exporterade produkter, är omkring 200 000 ton. En del av detta överskott läcker ut i sjöar och hav.
För att nå de högre skördarna använder sig det konventionella lantbruket av kemiska växtskyddsmedel och handelsgödsel. Detta är insatsmedel som tar ändliga resurser i anspråk och som delvis är mycket energiintensiva att producera. För att få en rättvisande jämförelse mellan konventionell och ekologisk produktion behöver rimligen dessa resurser – utöver marken – tas med i beräkningen. När den fossila oljan blir knappare och energin dyrare, när vi i och med målen om minskad klimatpåverkan kommer att behöva ställa om från fossil energi till bioenergi måste marken som tas i anspråk för att producera insatsmedel till jordbruket också tas med i kalkylen. Och då kommer man snart se att det konventionella lantbruket tar mer markresurser i anspråk än det ekologiska.
Om vi ska diskutera moral
De svenska jordarna är unga och näringsrika. Trots detta använder det konventionella jordbruket stora mängder fossil fosfor som växtnäring. Detta är en ändlig resurs. Användning av fossil fosfor i Sverige minskar möjligheten för jordbrukare i andra delar av världen – med äldre och näringsfattigare jordar – att använda den.
Av all spannmål som odlas i världen går cirka en tredjedel till foder (avser år 2002). I Sverige används cirka hälften av spannmålsskörden till foder. Med en lägre nivå på animaliekonsumtionen samt en kött- och mjölkproduktion som är mer baserad på permanenta betesmarker och mindre kan maten räcka till långt fler människor på jorden. En annan aspekt är att en väsentlig del av djurfodret i svensk konventionell produktion importeras. Främst handlar det om soja och palmfrökaka som bidrar till nedhuggning av regnskog och uppodling av områden med hög biologisk mångfald (savannområdet Cerradon i Brasilien till exempel). Produktionen medför såväl negativa sociala konsekvenser för stora befolkningar som utrotning av vilda djur och växter.
Det omoraliska i dagens livsmedelsproduktion är inte det ekologiska lantbruket. Det är istället användningen av människoföda till köttproduktion och den sneda fördelningen av resurser till livsmedelsproduktion. Det ekologiska lantbruket erbjuder en del av lösningen till de många problem som är kopplade till matproduktionen. De konsumenter som vill bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion gör rätt i att välja ekologiskt.
Rebecka Milestad, Agronomie doktor
Charlotte Lagerberg Fogelberg, Agronomie doktor
Johanna Björklund, Agronomie doktor
Maria Wivstad, Agronomie doktor
* C Badgley et al., 2007. Organic agriculture and the global food supply. Renewable Agriculture and Food Systems (2007), 22:86-108 Cambridge University Press
2009-03-17
Riksdagen uppdaterad om mat o klimat
Vid ett lunchseminarium i Riksdagen den 18:e februari 2009 berättade forskaren Charlotte Lagerberg Fogelberg om hur klimat- och miljöpåverkan kan minska från vårt ätande och vad politikerna kan göra. Här är ett referat från hennes presentation samt bilderna hon visade (PDF).
Svenska äpplen och mindre pizzor
Charlotte Lagerberg Fogelberg, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), inledde med att slå fast att miljösmart ätande omfattar att välja mat som har mindre miljöpåverkan fram till att det når oss och att hantera maten miljösmart. Matens produktion och hantering fram till våra hem kan variera väldigt för enskilda produkter. Därför varierar miljöpåverkan mycket. Variationen ger goda möjligheter till förbättringar, i produktionen och kedjan men också i våra beteenden kring mat.
Per kg livsmedel har produktionen av animalieprodukter större klimatpåverkan än vegetabilier. Vad djuren äter och hur fodret producerats är dock mycket viktigt. Djur som äter mycket spannmål konkurrerar om mark med spannmål som vi människor kan äta mer direkt medan många marker inte lämpar sig att odla grönsaker och spannmål på. Nya rön visar att klimatpåverkan från nötkött från naturbeten kan sjunka med i storleksordningen 20-40 procent jämfört med tidigare beräkningar, p g a att dessa marker binder kol. Ur klimat- och miljösynpunkt står sig det svenska nötköttet mycket väl internationellt sett. Kor på naturbete är viktigt för att bl a uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen.
De svenska tomaterna är inte längre några klimatbovar eftersom växthusen värms med förnybara bränslen. Lägg därtill att det i Spanien och Nederländerna används 145 respektive åtta ggr så mycket kemiska växtskyddsmedel som i svensk tomatodling så blir de svenska tomaterna ett bättre miljöval.
Hur vi hanterar maten efter produktion har stor betydelse. Om vi kasserar mindre kan vi köpa dyrare mat och ändå äta billigare som helhet. Det är miljösmart att inte kasta mat, om t ex restaurangpizzans storlek minskar kastar vi mindre.
För att minska klimatpåverkan från vårt ätande behövs olika lösningar som är anpassade till olika platser, tidshorisonter, skalor osv. Det är nödvändigt med variation och helhetssyn. Om vi fokuserar enbart på förbättringar hos enskilda produkter riskerar vi att glömma perspektiv som är viktiga på samhällsnivå, exempelvis när det gäller transporter. Vi behöver betrakta livsmedelskonsumtionen i sammanhanget av hela våra konsumtionsmönster. Det är viktigt att se över vad som är mer nödvändigt än annat respektive vad som är enklare att förändra på kortare och längre sikt.
Politiker, konsumenter och näringsliv behöver samverka för att stimulera till beteendeförändringar och skapa smarta konkreta lösningar. Låt hemkunskapsundervisningen bli en kul utmaning för eleverna där miljösmarta val och beteenden står i fokus. Insatser behövs för väl fungerande järnvägstransporter. Idag finns exempel på hur transportföretag rekommenderar lastbilstransporter internationellt för att järnvägsvagnar är i sådant skick att livsmedlens kvalitet inte kan garanteras. Våga tala om fixeringen vid billig mat och tillgänglighet till allt året runt, våga besluta om strategier som har andra inslag. Dagens kunskap visar att svenska produkter generellt faller miljömässigt väl ut, våga säga detta.
Lagerberg Fogelberg har arbetat fram rapporten ”På väg mot miljöanpassade kostråd”, en genomgång av de tio senaste årens rön om mat och miljö samt slutsatser om hur miljöpåverkan från vårt ätande kan minskas. Rapporten finns på http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/2008_livsmedelsverket_9_miljoanpassade_kostrad.pdf
Lästips till dig som har ont om tid:
1) Läs kapitel 9 "Slutsatser och rekommendationer", s. 175-185
2) Läs kapitel 2 "Inledning" (vad som gjorts, hur och med vilka begränsningar), s. 19-33
2009-03-09
CUL utvärderat
Hösten 2008 fick Annika Åhnberg och Torbjörn Fagerström uppdraget att utvärdera CUL och lämna förslag för verksamhet och organisation under kommande femårsperiod. Nu är utvärderingen gjord.
Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap vid SLU gav Annika Åhnberg och Torbjörn Fagerström uppdraget att dels utvärdera Centrum för uthålligt lantbruk (CUL) med avseende på hur väl centret under de senaste fem åren har uppfyllt uppdraget från fakulteten och andra verksamhetsmål och dels bedöma CUL:s organisation, tillhörighet inom SLU och verksamhet för bästa utfall inför kommande femårsperiod.
Utredningen konstaterar bland annat att ”Det finns en stor efterfrågan på CUL:s tjänster, framför allt från aktörer i livsmedelskedjan men också från många andra aktörer i omvärlden utanför SLU. Det växande intresset i samhället för frågor kring livsmedelsproduktionens uthållighet speglas i ett ökande intresse för CUL:s verksamheter. Den omfattande verksamhet med information, kommunikation och utvecklingsarbete som CUL bedriver i syfte att möta detta engagemang är imponerande”.
Utredningen ser däremot problem med det interna samarbetet på SLU ”Det interna samarbetet rör i hög grad utbildningen, såväl grundutbildningen som doktorandutbildningen och utvecklingen av tvärvetenskapliga forskningsmetoder inom SLU. Eftersom CUL inte har vare sig forskning eller utbildning som egna uppgifter är man beroende av intresset för samverkan hos andra institutioner. Enligt självvärderingen 2008 anser CUL att de enskilda kurser som erbjuds inom ekologiskt och uthålligt lantbruk fortfarande inte är integrerade i befintliga agronom-, kandidat-, eller magisterutbildningar. Det saknas fortfarande en sammanhållen tvärvetenskaplig utbildning med systemansats inom uthålligt lantbruk.”
Förslaget från utredningen går i stort sett ut på att CUL delas upp i två delar. CUL föreslås bli CEL (Centrum för Ekologiskt Lantbruk), en fristående centrumbildning med verksamheter av samma karaktär som idag, men helt inriktad på det ekologiska lantbrukets frågor. Den andra delen skulle vara CHL (Centrum för Hållbart Lantbruk), en ny enhet med forskning och utbildning på systemnivå.
Utredningen lämnades till dekanus för fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap vid SLU i slutet av februari.
Läs hela utvärderingen (länk till PDF)
För frågor om utvärderingen hänvisas till fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap. http://www.nlfak.slu.se/
2009-03-09
Susanne är chef
Susanne Johansson är tillförordnad föreståndare under tiden som Ulrika Geber är tjänstledig. Susanne har jobbat på CUL i flera år, men det är intressant att höra vad hon säger efter en månad som tillförordnad chef.
– CUL är idag en väl fungerande organisation med duktiga medarbetare, så jag ser inga stora svårigheter i att förvalta den verksamhet som CUL har utvecklat under de senaste 10 åren. Den stora frågan blir givetvis nu hur SLU och NL-fakulteten ställer sig till utvärderingen av CUL som fakulteten låtit göra. Vi vet ingenting om vad som ska hända ännu, men min förhoppning är att man bygger vidare på den kompetens som CUL har ackumulerat under åren.
– Efterfrågan på CUL:s kompetens ökar för varje år. Det känns stimulerande att få vara en del av den samhällsutveckling som strävar mot en hållbarare produktion och konsumtion av jordbrukets produkter. Den strävan innebär bland annat minskad klimatpåverkan och minskat oljeberoende, inte bara i jordbruket utan i hela livsmedelskedjan. CUL:s arbete med kommunikation och samordning av forskning för att uppnå de politiska målen för ekologiskt lantbruk värderas högt av samhället.
– Ett av de stora projekten för CUL denna vår är genomförandet av NOC – 1st Nordic Organic Conference som går av stapeln i Göteborg den 18-20 maj på Svenska Mässan i samband med den stora Interfood-mässan. Jag hoppas givetvis att vi får massor av intresserade deltagare dit så att vi får möjlighet att tillsammans föra utvecklingen framåt.
– Ett annat stort projekt är att samordna framtagandet av ett ramprogram för forskning inom ekologiskt lantbruk 2010-2012. CUL kommer också att publicera flera, rapporter om bland annat ogräs, kommunernas roll för jordbrukets hållbarhet, samt det ekologiska lantbrukets förmåga att möta ett förändrat klimat och samtidigt minska klimatpåverkan från jordbruket.
upp |
