2003 och tidigare års nyheter
vecka 51-52
Tyck
till om CUL:s publikationer!
CUL har bl.a. till uppgift att öka kunskapen inom ekologiskt
lantbruk och på så vis bidra till utvecklingen av ett
uthålligt lantbruk. Vi tror att våra publikationer har
stor betydelse för att vi ska lyckas med denna uppgift, men nu
vill vi ta reda på´vad du anser. Fyller våra publikationer
en sådan funktion? Svara
på 10 frågor och hjälp oss att förbätta
våra publikationer och vår informationsverksamhet.
vecka 50
"Industrial
Ecology" vid Chalmers
Hösten 2004
startar ett nytt mastersprogram vid Chalmers – "Industrial
Ecology". Programmet ska ge ett systemanalytiskt perspektiv på
samhällets tillförsel, omvandling och användning av
energi och material. Fokus kommer att ligga på orsaker till
miljöeffekter och på möjliga lösningar för
att koppla miljöpåverkan från ekonomisk tillväxt
och för att utveckla samhället mot bärkraftighet, förklarar
Mikael Östblom, informatör vid GMV (Göteborgs miljövetenskapliga
centrum).
vecka 49
Nya
mål för ekologisk produktion?
Jordbruksverket
har nu (27/11) fått regeringens uppdrag att lämna förslag till
mål för den ekologiska produktionen till år 2010. Effekterna av de
nuvarande målen och hur de har bidragit till att uppfylla de nationella
miljökvalitetsmålen ska analyseras. Jordbruksverket ska också bedöma
om utformningen av målen är ändamålsenlig. Målen ska, enligt regeringsbeslutet,
vara mätbara och utformade så att den ekologiska produktionen på ett
effektivt sätt bidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen.
Nytt
kansli för hållbar
utveckling
Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik.
Det betyder att alla politiska beslut ska ta hänsyn till ekonomiska,
sociala och miljömässiga konsekvenser på lång sikt. För att klara
av att föra en sådan politik inrättades den 1 december ett särskilt
samordningskansli för hållbar utveckling i Statsrådsberedningen. Detta
uppges i ett pressmeddelande
från Statsrådsberedningen.
vecka 45-48
Revision
av Nordiska ministerrådets strategi för en hållbar
utveckling
Nu finns det chans att vara med och påverka Nordiska Ministerrådets
revisionsarbete med strategierna för en hållbar utveckling
i Norden. Det handlar om att ge synpunkter på vilka områden
som bör prioriteras, om hur strategin ska spridas och implementeras,
samt hur strategin ska följas upp. Synpunkter kan lämnas
till och med den 28 november.
vecka 43-44
Ökad
kunskap om ekologisk mat
Maria
Wivstad, vid CUL, har på uppdrag av Konsumentverket arbetat
fram broschyren "Mår
du bättre om miljön mår bättre? Nyttigt att veta
om ekologiska grönsaker" (pdf), samt rapporten "Ekologiska
och konventionella grönsaker – Odling och miljöpverkan"
(pdf).
Konsumentverket arbetar för att öka kunskapen om
ekologiska livsmedel och för att främja konsumtionen av
ekologiska produkter. Läs
mer om ekologisk mat på Konsumentverkets hemsida.
vecka 40-42
Nya
resurser till forskningen för ekologisk produktion
Flera
ekologiska satsningar görs i budgeten inom jordbrukets område. SLU:s
anslag på sju miljoner för fältforskning och fem miljoner till Centrum
för uthålligt lantbruk blir permanenta. Forskningsrådet Formas tilldelas
23 miljoner kronor för forskning om ekologisk produktion. Läs
mer på www.jordbruk.regeringen.se
Ramprogrammet
för forskning
Ekologiskt
lantbruk – produktion och konsumtion RAMPROGRAM
FÖR FORSKNING 2004–2007 (.pdf) är nu klart. Ramprogrammet
har arbetats fram inom ramen för CUL:s verksamhet i dialog med
flera olika aktörer. Programmet är en revidering av föregående
ramprogram som publicerades av CUL 2000.
Konferensprogrammet
är klart
Nu finns programmet för konferensen "Vägar, Val, Visioner – Ekologiskt lantbruk 2003"
tillgängligt i digital version. Anmäl dig snarast – lägsta anmälningsavgift före den
9 oktober!
vecka 37-39
Priset
på ekoprodukter
inte ett hinder
Svenska konsumenter är övervägande positivt inställda
till ekologisk produktion och, enligt en undersökning utförd
av Actuva AB, är priset inte det främsta hindret till varför
konsumenterna avstår från att köpa ekoprodukter.
Det är snarare deras
bristande kunskap om ekologisk produktion som är den avgörande
faktorn. Kunskapen är en grundläggande förutsättning
för att den positiva attityden ska övergå till ett
verkligt beteende. Om de ekologiska produkternas marknadsandel ska
öka bör marknadsaktörerna därför först
och främst satsa på mer och bättre konsumentinformation. Läs
mer (.doc)
vecka 36
Ekhagadagens
vinnare
Familjen Wahlberg
från Uppsala vann korgen med ekologiska produkter vid Ekhagadagen.
De hade alla rätt på tipsrundan och var närmast på
utslagsfrågan (gissade på 30 000 ton). Här kan du
se de rätta
svaren på tipsrundan (.pdf).
Anmäl
din poster till konferensen "Ekologiskt lantbruk"
Senast den 9 oktober måste du ha anmält din poster om du
ska presentera den på konferensen "Vägar,
Val, Visioner – Ekologiskt lantbruk 2003" den 18- 19 november.
vecka 34-35
Välkommen
till Ekhagadagen
Lördagen
den 30 augusti mellan kl 13-16 är det öppet hus på
SLU:s ekologiska försöksgård Ekhaga.
Temat för dagen är "ekologin i maten" och forskarna
som har försök på gården är då på
plats för att berätta om sina forskningsprojekt. Det ordnas
även guidade promenadturer. Alla intresserade är välkomna! Se
programmet (.pdf) och ladda hem "Aktiviteter
på Ekhaga 2003" (.pdf).
vecka 31-33
Det
går framåt
– andra versionen av det reviderade ramprogrammet
En andra
reviderad upplaga av "Ramprogrammet för forskning inom ekologiskt
lantbruk – produktion och konsumtion" (.doc) är
nu klar. Vid den första remissrundan framkom synpunkter på
balansen mellan satsning på att lösa flaskhalsar inom den
ekologiska primärproduktionen för att uppnå 20-procentsmålet
och de mer långsiktiga uthållighetsfrågorna. Remisstiden
är beräknad till två månader. Synpunkter kommer
att kunna lämnas ända fram till den 31 augusti, e-posta: ulrika.geber@cul.slu.se.
vecka 24-30
Ny
rapport om att förvalta husdjursgenetiska resurser
Jordbruksverket har nu lagt fram ett förslag till ett handlingsprogram
för bevarande och hållbart nyttjande av Sveriges husdjursgenetiska
resurser. Förslaget bygger på det ansvar för bevarandet och hållbara
nyttjandet av biologisk mångfald som Sverige antog genom undertecknandet
av konventionen om biologisk mångfald.
vecka 21-24
Dags
för remissvar på det reviderade ramprogrammet
Nu är det första utkastet till det reviderade
ramprogrammet för forskning inom ekologiskt lantbruk –
produktion och konsumtion klart. Förslaget har utformats utifrån
synpunkter som kommit från forskare, rådgivare, lantbrukare
och myndigheter. Det är viktigt att revideringen av ramprogrammet blir starkt förankrat bland aktörer i livsmedelskedjan
med intresse för ekologiskt lantbruk. Därför är
det också viktigt att Ni som är verksamma inom området
ger era synpunkter. Sänd era remissvar via e-post till Ulrika
Geber, tf för Centrum för uthålligt lantbruk,
senast den 2 juni. Det reviderade ramprogrammet ska vara färdigt
den 18 juni.
vecka 20
Gå
från snäva frågor till systemanalys
För
en hållbar utveckling måste forskningen förändras
så att samarbete över disciplingränser gynnas. Det
räcker inte med att kartlägga problem utan det krävs
breda systemanalyser av samspelet mellan människa och miljö,
i olika tidsskalor och från global till lokal nivå. Det
behövs mång- och tvärvetenskapliga ansatser med större
inslag av samhällsvetenskap. Dagens forsknings- och finansieringssystem
fungerar väl för att stödja traditionell och interdisciplinär
forskning, som också är viktig för framtiden. Men
nu måste systemet utvecklas för att också hantera
de nya utmaningar som forskning för en hållbar utveckling
innebär. Det var något av det som kom fram under konferensen
"Efter Johannesburg – utmaningar för foskarsamhället",
som hölls i Rosenbad, Stockholm, december 2002. Nu har dokumentationen
från konferensen (.pdf) publicerats på Miljövårdsberedningens
hemsida.
vecka 19
Besök
Landsbygdssverige
Landsbygdsutveckling är ett område som ligger ekologiskt
lantbruk nära och ett forskningsämne som blir alltmer populärt.
Men det har saknats en sammanhållande funktion för och
länkar mellan de olika aktörerna inom området. Nu
har dock en ny sajt: http://www.landsbygdssverige.org startat där landsbygden synliggörs och forskning inom landsbygdsutveckling
samlas. Sajten syftar bland annat till att ge aktörerna en möjlighet
till utbyte, diskussion och presentation samt erbjuda praktiska verktyg
för det egna utvecklingsarbetet.
vecka 18
Kunskap
– nyckeln till uthålligt livsmedelssystem
Kunskap och lärande utgör grunden för utvecklingen
av ett socialt uthålligt livsmedelssystem. Det är genom
tillfällen för kommunikation och återkoppling, samt
genom en konstant process av lärande, som ett system kan utveckla
kapacitet för att hantera delvis oförutsägbara förändringar.
Det uttrycks i en ny rapport "Learning our way towards a sustainable
agri-food system Three cases from Sweden: Stockholm Farmers Market,
Ramsjö Community Supported Agriculture and Järna Initiative
for Local Production". Människans värderingar och
längden på livsmedelskedjan, dvs. länken mellan producent
och konsument spelar också en avgörande roll för livsmedelssystemets
uthållighet. Läs
rapporten, (nr. 38) i CUL:s serie "Ekologiskt lantbruk",
(.pdf på engelska).
vecka 17
Ökade
satsningar till miljöarbete i vårbudgeten 2004
Regeringen förstärker resurserna till miljöarbetet
med cirka 600 miljoner kronor i vårbudgeten 2004. Bland annat
satsas det på åtgärder för biologisk mångfald,
på klimatinvesteringsprogrammet och miljöforskning. Formas
får totalt drygt 330 miljoner kronor till miljöforskningsprogrammet
om biologisk mångfald och hållbar utveckling.
vecka 16
Ge
synpunkter på fältförsök med GMO
Jordbruksverket
ska ge allmänheten och andra intresserade möjlighet att
yttra sig innan de fattar beslut om fältförsök med
genetiskt modifierande organismer (GMO). Nu är det aktuellt att
ge synpunkter på en ansökan som berör genetiskt modfierad
potatis.
vecka 15
Utbildning
& rådgivning ett måste
För att befästa omställningen av gårdar till
ekologisk produktion måste man satsa på utbildning och
rådgivning, inte bara bidrag. Det är en av de slutsatser
som Rebecka Milestad, institutionen för landsbygdsutveckling
vid SLU, har dragit i sitt doktorsarbete "Building Farm Resilience.
Prospects and Challenges for Organic Farming". I doktorsarbetet har
hon analyserat hur ekologiska lantbrukare i Österrike resonerar
om sina gårdars uthålliga utveckling, och om det ökande,
ofrivilliga bidragberoendet. Rebecka Milestad var en av doktoranderna
i forskarskolan ReSELU. Läs
mer!
Ny
bok "Är eko reko"?
Pocketboken "Är eko reko?" är ett försök
att klargöra dagens kunskaps- och debattläge inom ekologiskt
lantbruk i Sverige. Alla forskare är inte överens om vilken
odlingsform som är bäst för hälsa och miljö.
I boken ger 17 forskare med olika perspektiv sin syn på ekologisk
odling. Pocketbocken ingår i Formas, Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och samhällsbyggande, serie
Formas Fokuserar.
vecka 14
Ny
satsning på rådgivning och information för ökad
djurvälfärd
Nu utvidgas kompetensutvecklingen
av lantbrukare inom miljöområdet, KULM, till att även omfatta rådgivning
och informationsinsatser för ökad djurvälfärd. KULM syftar till att
främja en hållbar utveckling av landsbygden, samt underlätta
för lantbrukarna att utföra sina miljöåtaganden och tillgodose lantbruksdjurens
behov.
vecka 11-13
Ramprogram
för forskning inom ekologiskt lantbruk revideras
Ramprogammet
för forskning inom ekologisk lantbruk kommer att revideras
i samband med att regeringens och riksdagens särskilda forskningssatsning
på ekologiskt lantbruk avslutas 2003 och den nya forskningspropositionen
läggs 2004. Liksom vid arbetet med det förra ramprogrammet
ansvarar CUL för genomförandet.
Det är viktigt att revideringen blir starkt
förankrad bland forskare och andra aktörer inom livsmedelskedjan
med intresse för ekologiskt lantbruk. CUL har därför
gått ut med en inbjudan att delta i revideringsarbetet.
Ett remissutkast kommer även att läggas ut på
CUL:s hemsida. Det reviderade ramprogrammet ska vara färdigt
i början av juni i år.
vecka 9-10
Bekämpningsmedel
kan orsaka algblomning
Bekämpningsmedel kan orsaka algblomning menar Lina Wendt-Raschs,
Lunds Universitet, i sin avhandling. Insektsbekämpningsmedel
gör att Zooplankton försvinner eller minskar kraftigt och
då ökar antalet alger eftersom zooplankton lever på
alger. Antalet vattenväxter minskar kraftigt när de utsätts
för växtbekämpningsmedel och mer näring blir kvar
i de förorenade systemen. Denna näring utnyttjas av alger
och algblomning uppstår. Algerna tycks inte skadas av växtbekämpningsmedlet,
enligt Lina Wendt-Rasch.
vecka 7-8
Internetkonsultation
om den Europeiska aktionsplanen
Den Europeiska kommissionen startade den sjätte februari
en internetkonsultation,
ett arbetsdokument, angående den Europeiska aktionsplanen för
ekologiska livsmedel och produktionssystem. Internetkonsultationen
kommer, tillsammans med information från diskussioner med medlemsländerna
och olika aktörer, att ligga till grund för kommissionens
utformning av aktionsplanen. Ett förslag till aktionsplanen beräknas
finnas klart i slutet av år 2003.
(källa: Agriculture news digest)
vecka 5-6
Var
med och påverka årets konferens "Ekologiskt lantbruk"
Den
18-19 november är det återigen dags för konferensen
"Ekologiskt lantbruk". Konferensens fokus kommer att vara
framtiden för och utvecklingen av ekologiskt lantbruk. För
att konferensen ska bli så lyckad och så givande som möjligt
vill vi nu ge dig chansen att påverka innehållet. Dela
med dig av dina åsikter och önskemål om innehåll
och upplägg – fyll
i enkäten! (Om din webbläsare inte klarar av att
läsa enkäten – använd
worddokumentet istället)
Vi vill ha ditt svar senast den 5 februari.
vecka 4
För
att värdera uthållighet i lantbruket krävs kunskap
av ekologisk, social och ekonomisk karaktär
Vårt anspråk på världens begränsade resurser
ökar och därmed ökar också behovet av att kunna
värdera uthålligheten i utvecklingen av vårt samhälle
och i olika mänskliga aktiviteter, däribland lantbruket.
Det menar Johanna Björklund och Torbjörn Rydberg i en ny
rapport: "Att värdera uthållighet i lantbruket genomgång
av metoder för miljö- och naturresursanalys".
Rapporten, som beskriver olika metoder för att mäta
uthållighet i lantbruket, ger en bra grund för att bl.a.
kunna förstå, hantera, värdera och diskutera uthållighet.
Eftersom uthållighet alltid innehåller aspekter av ekologisk,
social och ekonomisk karaktär hävdar Björklund och
Rydberg att en isolerad miljö- och naturresursanalys måste
kombineras med andra kunskaper, metoder eller erfarenheter om den
ska kunna bilda ett underlag för att bedöma uthållighet.
Rapporten kan beställas från Kristina Torstenson
(kostnad 120 kr), e-post: kristina.torstenson@cul.slu.se.
Mindre
bekämpningsmedel i urinen efter ekologisk mathållning
Förskolebarn
som till stora delar äter en ekologisk kost visar mycket lägre
förekomst av bekämpningsmedelsrester i urinen än barn
som äter vanlig mat. Det visar en studie av förskolebarn
i Seattle i USA som gjorts av forskare vid University of Washington.
I studien mättes restprodukter i urinen av organiska fosforföreningar.
Den ekologiska kosten gjorde att resthalterna sjönk från
en nivå med osäker hälsorisk till en nivå med
försumbar risk.
Studien finns publicerad på http://www.ewg.org/pdf/20021122_UWstudy.pdf (källa: Veckans
Ekolantbruk)
vecka
3
Nya
miljömål i konsumentpolitiken
Det
ska vara prisvärt och enkelt att agera för miljön på
ett positivt sätt. Det ska finnas många konkreta exempel
på positiva miljöeffekter av ett ändrat konsumentbeteende.
Miljömärkningen och den etiska märkningen ska ha stor
spridning.
– Med de nya miljömålen kan vi undanröja
hinder för och ge verktyg till konsumenterna att agera miljövänligt,
säger konsumentminister Ann-Christin Nykvist.
De nya miljömålen för konsumentpolitiken redovisas
i den skrivelse om miljömålet i konsumentpolitiken som
regeringen överlämnade till riksdagen igår (030108).
vecka
49, 2002 – vecka 2, 2003
En
uthållig utveckling blir allt viktigare
– kursen är inställd
Människans förmåga att påverka naturen ökar
ständigt, men jordens resurser är begränsade. Det blir
därför allt viktigare att förstå hur en uthållig
utveckling uppnås. Den nu aktuella kursen "Strategier för
uthållig markanvändning – teorikurs" belyser
just detta. Kursen visar hur vi kan bedöma och mäta uthållig
markanvändning i ett perspektiv som inbegriper både människa
och natur. Den tar upp olika metoder som mäter uthållighet,
deras ansatser, styrkor och svagheter. Under kursen bearbetas och
diskuteras olika strategier för att förstå och arbeta
med och mot en uthållig utveckling. Kursen ges av Institutionen
för Landsbygdsutveckling mellan januari och mars år 2003. Sök
och läs mer om kursen.
vecka
49 - 2002
Etik
och djurvälfärd i ekologiskt lantbruk
Begreppet djurvälfärd tolkas olika i det ekologiska och konventionella
jordbruket. Inom det ekologiska lantbruket läggs stor vikt på att
djuren ska leva ett "naturligt liv", medan fokus inom det konventionella
jordbruket ligger mer på om djuren är friska, växer bra eller mjölkar
mycket. Detta är något av det som Vonne Lund, institutionen för husdjurens
miljö och hälsa på SLU, behandlar i sin avhandling. Avhandlingen presenteras
den sjätte december.
Läs mer om Vonne Lunds avhandling på MAT
21s hemsida under aktuellt.
vecka
47 – 48 - 2002
Ekologiskt
lantbruk främjar biologisk mångfald
Ekologiskt lantbruk gynnar generellt sett den biologiska mångfalden
på åkermark. Det hävdas i kunskapssyntesen "Ekologiskt
lantbruk och biologisk mångfald – en litteraturgenomgång".
Syntesen som sammanställts av Johan Ahnstöm, CUL, kan beställas
från Kristina Torstenson (kostnad 150 kr). Kunskapssyntesen är den första av flera
sammanställningar som nu görs, på uppdrag av CUL, inom
områden relaterade till ekologiskt lantbruk och de svenska miljömålen.
vecka
46 - 2002
20%-målet
i sikte
Nu är 15 % av den svenska åkerarealen omlagd till ekologisk
odling. Detta uppger Jordbruksverket i alldeles färsk statistik.
Regeringens mål om att 20 % av åkerarealen ska vara omlagd
till ekologisk produktion år 2005 tycks därför rimligt.
vecka
44 – 45 - 2002
Kväveläckaget
har minskat
Kväveläckaget från det svenska jordbrukets åkermarker
har minskat med 2000 – 2500 ton årligen. Det visar ny statistik,
som Jordbruksverket meddelar om. Kväveläckaget har minskat
genom att åtgärder som: fånggrödor och vårbearbetning
av jorden, våtmarker som kvävefällor och minskad spridning
av flytgödsel på hösten, har använts.
vecka
42 – 43 - 2002
10
miljoner av forskningsmedlen till miljöförbättrade
åtgärder försvinner
I budgetpropositionen för 2003 skärs anslaget till miljöförbättrade
åtgärder (FoU) ned från 12 till 2 miljoner. Jordbruksverket,
som förvaltar medlen, beklagar det hela och har meddelat institutioner
och övriga sökanden att medlen nu är reducerade.
De 10 miljonerna ska istället finansiera kontroller som
Sverige ålagts av EU, bl.a. av BSE och dioxin. Detta skriver
"Veckans
Ekolantbruk".
vecka
40 – 42 - 2002
Ekologiskt
lantbruk ett modellområde
Nordiska ministerrådet föreslår, i utredningen
"Et nordisk forsknings- och utdannelserom for jord- och skogsbruk",
att Ekologiskt lantbruk ska bli ett av fem modellområden i ett
nordiskt forsknings- och utbildningsforum för jord- och skogsbruk.
Inom området anser rådet att det är viktigt att etablera
ett gemensamt utbildningserbjudande på magisternivå, samt
nordiska nätverk mellan forskare, lärare, politiker och
administration. Utredningen kan beställas från Nordiska
Ministerådet.
Regeringen
satsar på miljöforskning
Igår, den 8/10, presenterade regeringen budgeten för 2003.
Miljöområden som prioriteras är klimatinvesteringsprogrammet,
miljöforskning och kemikalier. Bland annat ökar anslaget
till miljöforskning, som disponeras av Naturvårdsverket,
med 20 miljoner kronor. Dessutom förstärks anslaget för
att bevara den biologiska mångfalden med cirka 10 miljoner kronor.
Läs mer på Miljödepartementets hemsida.
vecka
37 – 40- 2002
I
händelsernas Centrum 2001
Läs de många intressanta och spännande artiklarna
om CUL:s verksamhet under 2001. Allt ifrån heta debatter och
nya publikationer till intressanta forskningsområden presenteras.
Beställ CUL:s nya verksamhetspresentation för 2001 från Kristina
Torstenson.
Nya
mål efter toppmöte om hållbar utveckling
Under väldstoppmötet, i Johannesburg den 24/8-4/9 2002,
om hållbar utveckling antogs ett flertal nya mål i toppmötets
handlingsprogram. Några av de viktigaste överenskommelserna
handlade om att minska förlusten av biologisk mångfald
till 2010, att införa ett tioårigt handlingsprogram för
hållbara konsumtions- och produktionsmönster och att produktionen
och användningen av kemikalier inte ska leda till allvarliga
negativa miljö- och hälsoeffekter till år 2020. En
global kemikaliestrategi ska finnas på plats år 2005.
EU misslyckades dock med att få gehör för målet att man genom
att använda en ekosystemsansats skulle verka för att vända trenden
i förlust av naturresurser senast 2015.
Läs mer om handlingsprogrammet och de nya målen på Miljödepartementets hemsida.
vecka
37 - 2002
Ny
rapport om marknaden för ekologiska produkter
En ny rapport om marknaden för ekologiska produkter i 19
olika europeiska länder har just publicerats. I rapporten har
data samlats om produktionen, konsumtionen, importen, exporten och
mycket mer. En sammanfattning
av rapporten (.pdf på engelska) finns att ladda hem på
OMIaRD projektssida.
Når
vi miljömålen?
Sveriges miljömål handlar bl.a. om begränsad klimatpåverkan,
en giftfri miljö, ingen övergödning och ett rikt odlingslandskap.
Kan målen uppnås? Den 11 juni publicerade Miljörådet
en skrift där arbetet med miljömålen uppföljs.
vecka
36 - 2002
Besök
CUL under öppet hus
Lördagen den 7 september är det öppet hus på
SLU. Kom då och besök CUL! Ställ dina frågor
om ekologiskt lantbruk. Provsmaka ekologiskt producerade ägg från
utegående höns! Hälsa på gässen som arbetar som ogräsrensare och hökväktare.
Se bildspelet om Ekhaga försöksgård – försöksgården som ska medverka
för att utveckla det ekologiska lantbruket. Köp ekologiskt producerade
grönsaker från gården, och lyssna till miniföredragen:
vecka
29 – 35 - 2002
Resiliensen
hos ekosystem avgörande för en uthållig utveckling
Fallstudier från hela världen visar att många
ekosystems förmåga att hantera störningar, resiliens,
har minskat. Det gör dem mer sårbara för t.ex. bränder
och föroreningar. Biodiversitet är något som kan påverka
ekosystemens resiliens i och med att riskerna sprids och möjliggör
för ekosystemen att omorgansiera sig efter en störning.
Att stärka resiliensen kan vara att säkerställa våra
naturresurser för framtiden. En ny rapport "Resilience and
sustainable Development" summerar aktuell forskning om samverkan
och resiliens hos sociala och ekologiska system. Rapporten (.pdf) och en sammanfattande broschyr (.pdf) finns på Miljövårdsberedningens hemsida.
Broschyr
om hållbart jordbruk
Karl-Ivar Kumm AgrD vid SLU har författat broschyren "Hållbart
jordbruk". Syftet var att försöka sammanställa
forskning och kunskap som kan tänkas utveckla jordbruket mot
en hållbar och lönsam riktning. Kungliga
skogs- och lantbruksakademien har nyligen publicerat broschyren (.pdf), som finns på deras hemsida.
vecka
24 – 28 - 2002
Workshop
om kväve – en viktig fråga
Kväveläckaget är en stor fråga för jordbruket
idag. Den 25 april möttes ett flertal forskare vid SLU för
att diskutera kväveläckage och växtnäringshushållning.
Syftet var att försöka analysera och enas om vilka problem
som finns, samt vilka frågor som är viktigast att arbeta
vidare med. Nu kan du läsa dokumentationen (pdf ca. 5000K) från workshopen.
Ekologiska
livsmedel ur konsumentperspektiv
Oscar Alarik, Grön tillväxt AB, har på uppdrag av
Konsumentverket sammanställt och diskuterat främst svensk
forskning och svenska undersökningar på området "konsumenter
och ekologi". Det hela har resulterat i en kunskapsöversikt
"Ekologiska livsmedel ur konsumentperspektiv".
Växtdofter
skrämmer och lockar
Kornplantors smaklighet för bladlöss förändras
i sortblandningar av korn. Det beror på att växterna påverkar
varandra via flyktiga ämnen.
Doften av en bladlusangripen planta lockar även den sjuprickiga
nyckelpigan, som äter bladlöss. Likaså kan botanisk
mångfald gynna denna nyckelpiga. I kornfält där åkertistel
och kvickrot förekommer är antalet sjuprickiga nyckelpigor
fler.
Detta menar Velemir Ninkovic, institutionen för entomologi,
SLU, i sin avhandling.
Sakfel och ogrundade påståenden i TV4:s reportageserie
om ekologiskt lantbruk
Det är mycket positivt att notera att TV4 för upp de viktiga
frågorna kring hur våra livsmedel produceras till debatt.
Flera av de inslag som sänts innehåller dock rena sakfel
och ogrundade påståenden. Centrum för uthålligt
lantbruk (CUL) har kontaktat ett antal personer; forskare, representanter
för myndigheter m.fl. som besitter sakkunskap inom de olika områdena
som tas upp. CUL har sammanfattat
deras synpunkter och hänvisar till olika typer av faktaunderlag
(.pdf). Vi hoppas att detta ska bidra till en diskussion som i
större utsträckning baserar sig på fakta.
vecka
23 - 2002
Bättre
markbördighet och biodiversitet på ekologiskt odlad mark
I ekologiska odlingssystem är åtgången av gödselmedel
och energi 34 till 53% lägre, dock är även skörden
20% lägre, än i konventionella odlingssystem. Det visar
en studie som utförts i Centraleuropa under 21 år. På
ekologiskt odlad mark är dessutom markbördigheten och biodiversiteten
bättre än på konventionellt odlad. Det kan förklara
varför de ekologiska odlingssystemen inte är lika beroende
av tillförsel av externa medel. I studien betonas att för
att bestämma hur pass effektiva olika odlingssytem är behövs
en förståelse för agroekosystem, d.v.s. hela system
– natur/miljö, jordbruket och människan integrerat. (Mäder,
P. et al. 2002. Soil Fertility and Biodiversity in Organic Farming.
Science vol. 296, May 31, 1694-1697.)
God hälsa hos ekologiska mjölkkor
I en fältundersökning på 26 ekologiska mjölkkogårdar,
i Sverige, visade det sig att förekomsten av veterinärbehandlingar
var lägre än medeltalet för 1102 konventionella besättningar
i samma region. I undersökningen konstateras också att
det är uppenbart att en god hälso- och välfärdsnivå
kan uppnås i ekologiska mjökkobesättningar. Den goda
hälsan i ekologiska mjökkobesättningar beror således
inte på att lantbrukarna är ovilliga att kalla på
veterinär.
På de ekologiska gårdarna studerades skötseln
och utfodringen av djuren, samt miljön vid tre veterinärbesök
per gård under ett år. (Hamilton, C. et al. 2002. Health
of cows, calves and young stock on 26 organic dairy herds in Sweden.
The Veterinary Record, April 20, 503-508.)
vecka
21 - 2002
"Effekter
av olika sätt att producera livsmedel – en inventering av
jämförelser mellan ekologisk och konventionell produktion" (.pdf) är titeln på en sammanställning skriven
av Johanna Björklund och Lars Drake. Björklund och Drake
menar att ekologisk produktion har totalt sett en mer positiv, eller
mindre negativ, inverkan på miljön. En ökad omfattning
av den ekologiska produktionen skulle minska de negativa miljöeffekterna
och resursanvändningen i jordbruket, skriver de i sammanställningen.
Ansök
till doktorandkursen
Nu kan du ansöka till doktorandkursen "Energy, Society and
Environment – Systems principles and emergy". Ansökan
skickas till kursledaren Torbjörn
Rydberg senast den 27 september.
vecka
20 - 2002
Hälsosamt
med ekologiskt producerad mjölk
Hög halt av den nyttiga fettsyran CLA och ett lågt förhållande
mellan fettsyrorna omega-6 och omega-3 kan vara bra bl.a. för
att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, samt cancer.
Mjölk som producerats i ett ekologiskt system med hög
andel vårkalvning och lång betesperiod har visats sig
ha hög halt CLA och ett lågt förhållande mellan
fettsyrorna omega-6 och omega-3. Högre resp. lägre än
konventionellt producerad mjölk, där kalvningen äger
rum mellan september och december. Detta visas i en studie som gjorts
vid det norska "Institutt for husdyrfag".
Läs mer i det senaste numret av "Forskningsnytt" som kan beställas från Kristina
Torstenson.
Årets
sommarkurs inom Sokratesprogrammet
I år ordnas Sokrates sommarkurs inom Agroekologi i Sverige,
Uppsala. Sista anmälningsdag till sommarkursen, "Human Aspects
in Organic farming", är den första maj.
vecka
19 - 2002
Liknande
landskap på ekologiska och konventionella gårdar
Konventionella och ekologiska gårdar har inga signifikanta
skillnader då det gäller förekomst av olika markslag,
längd av vägar och skogsbryn i landskapet, samt areal av
åkermark och förekomst av öppna diken och kantzoner
på gårdsnivå. Det visar ett nyligen avslutat examensarbete
där 54 gårdar i mellansverige undersökts med hjälp
av digitala kartor och flygbilder.
På gårdsnivå var dock betesmarksarealen nästan
dubbelt så stor på de ekologiska gårdarna.
Läs mer i det senaste numret av "Forskningsnytt" som kan beställas från Kristina
Torstenson.
vecka
15 - 2002
Beslutet
om de 14 miljonerna till fältforskning helt klart
Nu är fördelningen av de 14 miljonerna till fältforskning
inom ekologisk produktion helt klar.
Fältforskningsenheten
och CUL organiserar den 11/4 ett samordnings- och planeringsmöte
för projekten – mötet är
inställt tillsvidare.
vecka
12 - 2002
Av
Sveriges medel till jordbruksforskning går 5 – 10 % till området ekologiskt lantbruk
Den svenska jordbruksforskningen omsatte under perioden 1999
2000 cirka 900 miljoner kronor per år, varav cirka 675 miljoner
var statliga medel. år 2001 2002 gick omkring 42 miljoner
kronor av statliga medel till forskning inom ekologisk produktion.
Alltså går i storleksordningen 5 10 procent av de totala
statliga medlen till jordbruksforskning till området ekologiskt
lantbruk.
Kväveläckage
från gröngödsling – hur stort är problemet?
Det hävdas ofta att ekologisk produktion bidrar till kväveläckage
genom att gröngödsling används i stället för
konstgödsel. Men mindre än en procent av den KRAV-kontrollerade
arealen består av gröngödsling. Enligt uppgifter som
KRAV registrerat för år 2000 gröngödslades 53
hektar av den KRAV-kontrollerade arealen, vilket motsvarar 0,03 procent.
Läs
också JTI:s nyhetsnotis om gröngödsling.
Förslaget
till fördelning av pengarna till fältforskning inom ekologiskt
lantbruk godkänns
JLT-fakulteten biföll förslaget om fördelningen av
de 14 miljonerna, då det behandlades den 14 mars. Vissa slutjusteringar
i samråd med dekanus angående framförallt anvisade
medel kommer dock att ske under vecka 13 innan protokollet kan justeras.
Nu, under vecka 12-13, planeras i samråd med den tidigare referensgruppen
kring fältförsökens utläggning. även en gemensam
avstampsdag för alla projekten planeras. Sannolikt kommer denna
att äga rum i Uppsala.
Ny
naturvårdspolitik – bidrar till hållbar utveckling
Regeringen fattade igår (14/3) beslut om naturvårdsskrivelsen,
där en samlad och delvis ny naturvårdspolitik formulerats. Detta
framgår av ett
pressmeddelande från miljödepartementet.
Regeringens grundsyn är att naturvårdspolitiken
ska bidra till målet om en hållbar utveckling: ekologisk, social och
ekonomisk.Bland annat nämns bevarande och hållbart nyttjande
av biologisk mångfald som ett av flera grundläggande kriterier på
hållbar utveckling.
Regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet står gemensamt
bakom skrivelsen, som lämnas till riksdagen den 21 mars. Skrivelsen
kommer då att finnas tillgänglig på miljödepartementets
webbsida.
vecka
11 - 2002
Det
senaste om de 14 miljonerna till fältforskning
Nu är ett slutgiltigt förslag angående fördelningen
av de 14 miljonerna till fältforskning klart. Den 14 mars kommer
det att behandlas i Fakultetsnämnden.
Med
syftet att förbättra nordisk forsknings kvalitet och synlighet
Ett pilotprogram, "the Nordic Centre of Excellence Pilot
Programme", med syftet att förbättra nordisk forsknings
kvalitet och synlighet kommer att pågå 2002-2007. Programmet
kommer att fokusera på forskning inom området globala
förändringar med hänsyn till ekosystemprocesser –
klimatförändringar, samt atmosfäriska- och oceanografiska
processer. Alla universitet och forskningsinstitut inom dessa ämnen
kan söka till programmet. Den årliga finansieringen för
programmet är cirka 12 miljoner kronor.
vecka
9 - 2002
Lägre
kadmiumhalt hos kor i ekologiskt lantbruk
Ing-Marie Olssons har i sin avhandling studerat kor i ekologisk
och konventionell uppfödning. Studierna visade att korna i det
ekologiska systemet hade lägre kadmiumhalter i njurar, lever
och juvervävnad. De lägre halterna kan bl.a. bero på
en lägre kadmiumtillförsel till äkermarken. Kadmium
kan orsaka njurskador.
Ing-marie
Olsson försvarar sin avhandling "Biomonitoring of cadmium in
cattle, pigs and humans" fredagen den 1 mars.
Dagens
högproducerande värphöns kan ha problem att hantera
stress och sjukdomar
Det finns genavsnitt som styr olika egenskaper samtidigt, vilket
innebär att när en viss egenskap favoriseras i avelsarbetet
kan samtidigt en oönskad egenskap gynnas. Det vill säga
framavlandet av en värphöna med hög äggproduktion
kan också ha medfört problem med benhälsan. Detta
har Karin Schütz, institutionen för miljö och hälsa
(SLU, Skara), bland annat kommit fram till i sin avhandling där
hon studerat beteenden och genetik hos högproducerande leghorn
och röda djungelhöns, från vilka dagens höns
härstammar. Den höga äggproduktionen kan även
göra att det finns mindre energi till att hantera stress och
sjukdomar,men med ett lättare selektionstryck och en mer etisk
djurhållning kan värphönorna, inom några generationer,
bli friskare än dagens värphöns, menar Schütz.
Jordbrukspolitik och miljöeffekter
Nu finns rapporten "Miljöeffekter
av EU:s jordbrukspolitik" på nätet i väntan
på tryckning. Bland annat ingår en utvärdering av
miljöstödet till ekologisk odling 1995-2000.
Preliminärt
fördelningsförslag av de 14 miljonerna till fältforskning
Arbetet med fördelning av "ekopengarna" till fältforskning
fortskrider och över 200 förslag har kommit in. Mot bakgrund
av dessa förslag, och det program som tagits fram av CUL i samråd
med SLU:s fältforskningsenhet tillsammans med de ekologiska försöksgårdarna,
togs efter samråd med berörda experter, ett preliminärt
förslag fram av Håkan Fogelfors (SLU) och Ullalena Boström
(SLU). I prioriteringen har de i första hand försökt
att fokusera på framtidsfrågorna inom ekolantbruket. Den
15 febr. tog en referensgrupp ställning till det preliminära
förslaget.
Nu,
snarast, kommer förnyade kontakter att tas med experter och försöksutförare.
Ett nytt möte med referensgruppen kommer att hållas den
27 febr. och den 1 mars kommer Håkan Fogelfors sedan att presentera
ett slutgiltigt förslag för JLT-fakultetens dekanus Britta
Fagerberg.
vecka
8 - 2002
Sommarskola
för doktorander
Den nionde till den fjortonde juni ordnar institutionen för biometri
och informatik, Biostokastikum, SLU, i samarbete med Teknisk fag,
NLH och AGORA en sommarskola i modellering och analys av biologiska
system.
vecka
7 - 2002
Högaktuella
forskningsprojekt
Nu kan du läsa en sammanfattande skrift
om forskningsprojekten inom ekologisk produktion (.pdf) som finansieras
av Formas, även Livsmedelsverkets och SVA:s projekt
presenteras. Skriften är sammansatt av CUL inför ett planeringsmöte
för samordning av Formas forskningsprogram den 14/2. Titta även
på listan över de projekt som ingår i Formas forskningsprogram.
Nordisk
workshop om ekologiska livsmedel
En nordisk workshop om ekologiska livsmedels kvalitet har, av
Nordiskt Kontaktorgan för Jordbruksforskning, beviljats finansieringsmedel.
Nu kan du som är intresserade av att delta i workshopen ta kontakt
med Bengt Lundegårdh.
upp
|
