Vår största utmaning
– klimatfrågan kräver helhetsgrepp
Att bromsa de pågående klimatförändringarna är kanske den största utmaning mänskligheten någonsin stått inför. Hotet är globalt och vårt samhälles utsläpp av koldioxid är den huvudsakliga orsaken. Trots det ökar utsläppen fortfarande och än allvarligare är att förstärkande återkopplingar i naturen bidrar till att temperaturökningen accelererar. Exempel är att mer värme stannar kvar i atmosfären när glaciärer som smälter ändrar jordens reflektionsförmåga eller att växthusgasen metan frigörs när tundror smälter.
Klimatfrågan hänger ihop med alla andra hållbarhetsfrågor och kan inte lösas separat. Ska vi ersätta de fossila bränslena behöver vi friska ekosystem. Den av FN initierade Millenium Ecosystem Assessment fann i sin inventering, som presenterades 2005, att runt 60 procent av alla de ekosystemtjänster som världens ekosystem ger oss överutnyttjas. Det är en ohållbar situation – när vi som bäst behöver naturens tjänster kanske de inte längre finns där.
Situationen ställer nya krav. Som medborgare behöver vi ge politikerna stöd i tuffa beslut. I våra yrkesroller behöver vi medverka till att hitta lösningar både för att minska utsläppen och för att anpassa oss till ett förändrat klimat. Det är bråttom, så vi måste utnyttja redan existerande användbar forskning och göra kloka val trots bristfälligt underlag. Tvärvetenskaplig forskning kommer att behöva spela en allt viktigare roll för att bidra till lösningar på de komplexa, mångdimensionella och ämnesöverskridande problemen. Det behöver också vara ett kort avstånd mellan forskning och verklig förändring. Forskning med utgångspunkt i och med syfte att utveckla det ekologiska lantbruket ger oss viktiga pusselbitar som bland annat återfinns i artiklarna i detta temanummer av Forskningsnytt med fokus på klimat.
Johanna Björklund, e-post: Johanna.Bjorklund@sol.slu.se
Johanna fungerar som är diskussionsledare för tema "Klimat" här på Forskningsnytts webbforum. Hon är forskare vid Institutionen för stad och land samt även knuten till Centrum för uthålligt lantbruk (CUL). Hon arbetar med att definiera och mäta ekologiska aspekter av uthållighet, speciellt jordbrukslandskapets förmåga att generera ekosystemtjänster och jordbrukets resursanvändning. Hon samordnar och utvecklar forsknings- och informationsprojekt inom området. Johanna är projektledare för forskningsprojekten ”Mångfunktionella lantbruksföretags bidrag till tillväxt på landsbygden och möjligheter till samverkan med lokala bygder – ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv” samt ”Klimatsmart lantbruk – småskaligt, kretsloppsanpassat, ekologiskt och rättvist i en föränderlig värld”.
Om du har synpunkter på någon av artiklarna ska du gå till inlägget som presenterar den artikeln för att kommentera. För mer detaljerad information kan du titta i manualen (pdf). Om du vill skriva något mer generellt kring temat, som inte hör till en enskild artikel, kan du göra det som en kommentar till inledningsartikeln ovan.
Att bromsa de pågående klimatförändringarna är kanske den största utmaning mänskligheten någonsin stått inför. Hotet är globalt och vårt samhälles utsläpp av koldioxid är den huvudsakliga orsaken. Trots det ökar utsläppen fortfarande och än allvarligare är att förstärkande återkopplingar i naturen bidrar till att temperaturökningen accelererar. Exempel är att mer värme stannar kvar i atmosfären när glaciärer som smälter ändrar jordens reflektionsförmåga eller att växthusgasen metan frigörs när tundror smälter.Klimatfrågan hänger ihop med alla andra hållbarhetsfrågor och kan inte lösas separat. Ska vi ersätta de fossila bränslena behöver vi friska ekosystem. Den av FN initierade Millenium Ecosystem Assessment fann i sin inventering, som presenterades 2005, att runt 60 procent av alla de ekosystemtjänster som världens ekosystem ger oss överutnyttjas. Det är en ohållbar situation – när vi som bäst behöver naturens tjänster kanske de inte längre finns där.
Situationen ställer nya krav. Som medborgare behöver vi ge politikerna stöd i tuffa beslut. I våra yrkesroller behöver vi medverka till att hitta lösningar både för att minska utsläppen och för att anpassa oss till ett förändrat klimat. Det är bråttom, så vi måste utnyttja redan existerande användbar forskning och göra kloka val trots bristfälligt underlag. Tvärvetenskaplig forskning kommer att behöva spela en allt viktigare roll för att bidra till lösningar på de komplexa, mångdimensionella och ämnesöverskridande problemen. Det behöver också vara ett kort avstånd mellan forskning och verklig förändring. Forskning med utgångspunkt i och med syfte att utveckla det ekologiska lantbruket ger oss viktiga pusselbitar som bland annat återfinns i artiklarna i detta temanummer av Forskningsnytt med fokus på klimat.
Johanna Björklund, e-post: Johanna.Bjorklund@sol.slu.se
Johanna fungerar som är diskussionsledare för tema "Klimat" här på Forskningsnytts webbforum. Hon är forskare vid Institutionen för stad och land samt även knuten till Centrum för uthålligt lantbruk (CUL). Hon arbetar med att definiera och mäta ekologiska aspekter av uthållighet, speciellt jordbrukslandskapets förmåga att generera ekosystemtjänster och jordbrukets resursanvändning. Hon samordnar och utvecklar forsknings- och informationsprojekt inom området. Johanna är projektledare för forskningsprojekten ”Mångfunktionella lantbruksföretags bidrag till tillväxt på landsbygden och möjligheter till samverkan med lokala bygder – ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv” samt ”Klimatsmart lantbruk – småskaligt, kretsloppsanpassat, ekologiskt och rättvist i en föränderlig värld”.
Om du har synpunkter på någon av artiklarna ska du gå till inlägget som presenterar den artikeln för att kommentera. För mer detaljerad information kan du titta i manualen (pdf). Om du vill skriva något mer generellt kring temat, som inte hör till en enskild artikel, kan du göra det som en kommentar till inledningsartikeln ovan.
How to reduce energy use and green house emissions in organic agriculture?
Reduction of fossil energy use has a two-fold aim namely reducing the dependence of a limited, non-renewable, resource and reduction of emissions of green house gasses (GHG). Consumers interested in reducing their carbon footprint from food consumption may consider whether a shift towards eating organic foods will do the job? This involves two questions: Is organic food more energy efficient and – given that one is dedicated to eating organic – which products and which producers results in a lower GHG emission? From a farmer perspective it is interesting to know how the carbon footprint of the production may be reduced....Läs mer i pdf-filen fnytt208_3-8.pdf
Konferanse: Økologisk landbruk og klimaforandringer
Hva kan økologisk landbruk og valg av diett bidra med for å dempe global oppvarming? Dette var hovedtema for en konferanse i april 2008 i Clermont-Ferrand, Frankrike. 250 deltakere fra 20 ulike land diskuterte hvordan en kan redusere drivhusgassutslipp fra produksjon, distribusjon og konsum av matvarer og samtidig sikre global matforsyning. Det var hovedvekt på konsekvenser av, og muligheter til forbedringer innenfor, økologisk landbruk. Artikkelen presenterer hovedtrekk fra konferansen.Läs mer i pdf-filen fnytt208_9-10.pdf
Klimatmarodörer eller medhjälpare?
Fyra forskare ger perspektiv på djurhållning och köttkonsumtionÄr all köttproduktion lika illa ur klimatsynpunkt, eller kan vi göra bättre och sämre val? Är det OK att äta kött från betande idisslare (da./no. drøvtyggere) eller ska vi välja storskaligt uppfödd kyckling? Eller helt sluta äta kött? Forskningsnytt träffade några forskare som arbetar med klimatrelaterade frågor för att ta del av deras syn på produktion och konsumtion av kött.
Läs mer i pdf-dokumentet fnytt208_11-15.pdf
Nitrous oxide emissions in conventional and organic cropping systems in Denmark
Results from this on-going research project show that a legume-based cropping system receiving anaerobically digested slurry improved nitrogen storage and reduced nitrous oxide emissions in winter wheat compared to both conventional plots that received inorganic fertilizer and organic plots with grass-clover catch crop that received untreated slurry. Läs mer i pdf-filen fnytt208_16-18.pdf
Kritik mot förslag till klimatregler
Istället för att införa ett separat klimatmärkningssystem bör man arbeta in klimatkriterier i befintliga regelverk. Det säger Centrum för uthålligt lantbruk (CUL) i sitt remissvar angående förslag till regler för klimatmärkning av mat som utarbetats i Sverige av organisationerna KRAV och Svenskt Sigill tillsammans med LRF, Lantmännen, Milko och Skånemejerier. Skarpa och transparenta regler för transporter samt utvecklande av system som ger möjlighet till lärande för alla aktörer i systemet är däremot önskvärt, menar CUL.
Läs mer i pdf-filen fnytt208_19-20.pdf
Läs mer i pdf-filen fnytt208_19-20.pdf
Odlingssystem och jordbrukslandskap i förändring
Framtidsanalys genomförd vid SLUHur kan det svenska jordbruket komma att påverkas av framtida förändringar gällande klimat, resurstillgångar och ekonomisk globalisering? Projektet FANAN har identifierat sex strategiska forskningsområden som är nödvändiga för framtidens uthålliga, multifunktionella och konkurrenskraftiga markanvändning i Sverige.
Läs mer i pdf-filen fnytt208_21-22.pdf
Ekologiskt jordbruk fungerar bra i Afrika
Seminariet ”Ekologiska jordbruksmetoder och mat i ett förändrat klimat” hölls i Kyrkans Hus i Uppsala den 2 oktober. Där presenterade Svenska kyrkan en rapport med samma namn som seminariet. I studien presenteras en rad slutsatser, bland annat att ekologiska jordbruksmetoder bidrar till fattigdomsbekämpning genom att ge fattiga småbönder en tryggare försörjning, samt till minskade utsläpp av växthusgaser eftersom handelsgödsel som är framställt med fossila bränslen inte används.Läs mer i pdf-filen fnytt208_23-24.pdf
