FORSKNINGSNYTT

Specialgrödorna – och då pratar vi inte sockerbetor eller morötter – är på frammarsch i Norden. Flera nordiska forskningsinitiativ pågår med hampa, chili, quinoa och andra spännande grödor som vi är ovana vid att se i fält på våra breddgrader. Men är det verkligen möjligt att odla dessa specialgrödor och få skördar och en odlingsekonomi som är attraktiv för lantbrukaren?

Det är min bestämda uppfattning att vi måste ta specialgrödorna på mycket större allvar än vad vi gjort hittills. Många av de gängse uppfattningarna av vad som inte går att odla i Norden är baserade på gamla åsikter och odlingsförsök. Sorter, produktionsteknik och klimatet har ändrat sig sedan 1970-talet. Det krävs mer mod och färre ”hängslen och livremmar” i forskningen och hos våra odlare vad gäller utvecklingen av nischgrödor. Vi kan inte räkna med att kunna producera hampa eller sojabönor till samma låga priser som de sydamerikanska odlarna. Vi måste också inse att våra odlingar inte skall bli en billig bulkråvara utan en högklassig nischgröda som skall användas till livsmedel eller som foder med särskilt höga kvalitetskrav.

Det är glädjande att resultaten så entydigt pekar på stora möjligheter att rent odlingstekniskt producera med hög kvalitet och god avkastning. Det värmer naturligtvis extra mycket i mitt hortikulturella hjärta när jag läser om försöken kring chili, pak choi och stångbönor.

Låt oss bli inspirerade till nya djärva forskningssatsningar på grödor och kulturer som inte ligger i lantbrukets traditionella mittfåra. Låt oss också äntligen inse att specialgrödorna är här för att stanna – och bli en intressant och lönsam del i utvecklingen av vårt nordiska lantbruk!

Fredrik Fogelberg

AgrD Fredrik Fogelberg är forskare vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala. Han bedriver forskning inom precisionslantbruk, men även med odlingssystem för specialgrödor (bl a grönsaker) och icke-kemisk ogräsbekämpning.

Om du har synpunkter på någon av artiklarna ska du gå till inlägget som presenterar den artikeln för att kommentera. För mer detaljerad information kan du titta i manualen (pdf). Om du vill skriva något mer generellt kring temat, som inte hör till en enskild artikel, kan du göra det som en kommentar till inledningsartikeln ovan.

Trackback-URL för detta inlägg: