FORSKNINGSNYTT

Utevistelse och aktiv betesdrift i ekologisk djurhållning

Utevistelse och aktiv betesdrift är en av grundpålarna i ekologisk djurhållning. Djur i utemiljö under fina förhållanden är den bästa reklamskylt som finns för ekologiska produkter. Å andra sidan kan dålig utemiljö med t.ex överbeläggning med djur under dåliga väderförhållanden skapa negativa associationer till ekologisk produktion. Utevistelsen innebär att kontrollen på djurens näringsintag och beteende minskar. Samspelet mellan djurskötaren och djuren sätts då på maximalt prov, eftersom det krävs styrning med hänsyn till väder, grödor, markförhållanden och djur. Utveckling av produktionssystem med utevistelse måste bejaka möjligheterna och finna lösningar som är uthålliga för såväl djuren, skötaren, ekologins principer och ekonomin.

För närvarande ökar besättningarnas storlek i det ekologiska lantbruket. Det kommer under de närmaste åren bli en utmaning att lösa betesfrågan på stora ekologiska djurgårdar för att undvika punktbelastning med näringsämnen och parasiter. Intressanta mobila lösningar är under utveckling, exempelvis mobil robotmjölkning och andra flyttbara produktionsanläggningar. Ny teknik och ekologiska principer kan kombineras på ett framåtsyftande sätt.
Aktiv betesdrift under bra planering ökar djurens möjligheter att visa förmågor som inte är möjliga under stallförhållanden. Det kan ge sig uttryck i ett aktivt näringssök som minskar behovet av tillskottsfoder eller i produkter med särskilda kvalitér som kan kopplas till utedriften. Dessa kvalitéer måste framhävas och marknadsföras.

I det här numret finns exempel på utveckling av helt nya system för utedrift samt projekt som handlar om produktkvalitet och bete samt positiva synergieffekter på sambete mellan djurslag. I det långa perspektivet är det viktigt att djurens utevistelse går från en ”passiv integration” mellan växtodling och djurhållning (balans mellan fodertillgång och djurantal) till en ”aktiv integration” där djurens mångsidighet blir en tillgång för hela lantbrukssystemet och att vi ökar vår förståelse för hur djuren påverkar och interagerar med sin omgivning under utevistelse och bete.

Niels Andresen, e-post: Niels.Andresen@sjv.se

-----
Niels är regional rådgivare vid Jordbruksverket i Alnarp. Han ger stöd till rådgivare inom ekologisk djurhållning i hela Sverige.
-----

Om du har synpunkter på någon av artiklarna ska du gå till inlägget som presenterar den artikeln för att kommentera. För mer detaljerad information kan du titta i manualen (pdf). Om du vill skriva något mer generellt kring temat, som inte hör till en enskild artikel, kan du göra det som en kommentar till inledningsartikeln ovan.

Kan beiting i seterlandskapet ivareta plantemangfoldet og samtidig gi spesielle kvaliteter hos rømme?
I et pilotprosjekt gjennomført i 2007–2008 ble det satt fokus på landskapskvaliteter som lokal matproduksjon (av seterrømme) kan bidra til å opprettholde. Det ble også undersøkt om de artsrike fjellbeitene som er grunnlaget for produksjonen av seterrømme, kan bidra til å gi rømmen spesielle kvaliteter i forhold til industrielt produsert rømme. Pilotprosjektet ble gjennomført i Trøndelags seterlandskap.

Läs mer i pdf-filen fnytt308_3-4.pdf

– en balancegang i økologiske besætninger!
Den økologiske driftsform tilgodeser flere af vores produktionsdyrs naturlige behov end den konventionelle. Desværre tilgodeses også indvoldsorm og andre parasitter og dette giver den økologiske producent nogen særlige udfordringer. Det er dog sjældent, at man helt kan udrydde parasitterne og det er heller ikke nødvendigt. I stedet gælder det om at finde en balance og styrke dyrenes modstandskraft. Til det findes der forskellige alternative tiltag, som kan være med til at begrænse brugen af anti-parasitære midler.

Läs mer i pdf-filen fnytt308_5-7.pdf

– en sparsamt nyttjad möjlighet för ekologisk betesdrift
Sambete innebär att man låter flera djurslag eller djur av olika ålder eller ras beta samma marker. Förr var sambete av rent praktiska skäl vanligt, men med rationaliseringen av jordbruket blev även djurhållarna allt mer specialiserade. Idag sker sambete mer planerat och ofta i syfte att förbättra produktionen från betet, men hur fungerar det och hur effektivt är det egentligen?

Läs mer i pdf-filen fnytt308_8-12.pdf

– funktion, produktivitet, djurbeteende och näringsläckage
Det finns många fördelar med att ofta ge grisar tillgång till nytt bete, men det gäller att hitta en smidig lösning på flyttandet av grisarna. Ett mobilt system bestående av en grishydda med tillhörande fålla som dagligen kan flyttas har utvecklats och testats med gott resultat i ett svenskt projekt.

Läs mer i pdf-filen fnytt308_13-15.pdf

Mobilt utomhussystem för nötkreatur under vinterhalvåret utvecklas i svenskt projekt
Det behövs fler betande djur under sommarhalvåret för att kunna bevara naturbetesmarkerna. Ett stort problem är dock att de förändrade ekonomiska villkoren för lantbruket gör det svårt för nötköttsproducenter att investera i traditionella inhysningssystem att hålla djuren i under vintern.

Läs mer i pdf-filen fnytt308_16-17.pdf

Utevistelse är central för ekologisk hönshållning, men vi måste lära oss mer om hur rastgårdarna ska utformas för hönsens bästa. I ett inventeringsprojekt har tjugo svenska ekologiska värphönsbesättningar besökts för att studera hur hönsen nyttjade sina rastgårdar och hur graden av spolmasksinfektion påverkades av detta.

Läs mer i pdf-filen fnytt308_18.pdf