FORSKNINGSNYTT

Specialgrödorna – och då pratar vi inte sockerbetor eller morötter – är på frammarsch i Norden. Flera nordiska forskningsinitiativ pågår med hampa, chili, quinoa och andra spännande grödor som vi är ovana vid att se i fält på våra breddgrader. Men är det verkligen möjligt att odla dessa specialgrödor och få skördar och en odlingsekonomi som är attraktiv för lantbrukaren?

Det är min bestämda uppfattning att vi måste ta specialgrödorna på mycket större allvar än vad vi gjort hittills. Många av de gängse uppfattningarna av vad som inte går att odla i Norden är baserade på gamla åsikter och odlingsförsök. Sorter, produktionsteknik och klimatet har ändrat sig sedan 1970-talet. Det krävs mer mod och färre ”hängslen och livremmar” i forskningen och hos våra odlare vad gäller utvecklingen av nischgrödor. Vi kan inte räkna med att kunna producera hampa eller sojabönor till samma låga priser som de sydamerikanska odlarna. Vi måste också inse att våra odlingar inte skall bli en billig bulkråvara utan en högklassig nischgröda som skall användas till livsmedel eller som foder med särskilt höga kvalitetskrav.

Det är glädjande att resultaten så entydigt pekar på stora möjligheter att rent odlingstekniskt producera med hög kvalitet och god avkastning. Det värmer naturligtvis extra mycket i mitt hortikulturella hjärta när jag läser om försöken kring chili, pak choi och stångbönor.

Låt oss bli inspirerade till nya djärva forskningssatsningar på grödor och kulturer som inte ligger i lantbrukets traditionella mittfåra. Låt oss också äntligen inse att specialgrödorna är här för att stanna – och bli en intressant och lönsam del i utvecklingen av vårt nordiska lantbruk!

Fredrik Fogelberg

AgrD Fredrik Fogelberg är forskare vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala. Han bedriver forskning inom precisionslantbruk, men även med odlingssystem för specialgrödor (bl a grönsaker) och icke-kemisk ogräsbekämpning.

Om du har synpunkter på någon av artiklarna ska du gå till inlägget som presenterar den artikeln för att kommentera. För mer detaljerad information kan du titta i manualen (pdf). Om du vill skriva något mer generellt kring temat, som inte hör till en enskild artikel, kan du göra det som en kommentar till inledningsartikeln ovan.

Jordskok, der hører til kurvblomstfamilien, kom til Europa fra det amerikanske kontinent i 1500-tallet. De blev hurtigt udbredt i Europa og blev dyrket mange steder. Knoldene blev anvendt som grønsag, men i det 19. århundrede blev jordskokken stort set fortrængt af kartofler. I dag dyrkes jordskokker kun få steder til salg og ellers i private haver, men der er stigende interesse for at dyrke dem kommercielt. Jordskokker er relativt nøjsomme planter og er ikke særligt følsomme for sygdomme eller skadedyr. De egner sig derfor fortrinligt til økologisk produktion og kan dyrkes på de fleste jordtyper. Jordskokker har mange ernæringsmæssige og kulinariske kvaliteter, og med lidt reklame og hjælp er der et potentiale for en større erhvervsmæssig dyrkning; især når man finder frem til de bedste sorter og de optimale metoder til dyrkning, høst og opbevaring ...

Läs mer i pdf-filen: fnytt108_3-5.pdf

Hur odla snabbväxande bladgrönsaker med svaga rotsystem i ett hållbart ekologiskt system?
Utbudet av nya och mer udda bladgrönsaker har ökat i mataffärernas grönsaksdiskar under de senaste åren. Det finns också en ökad efterfrågan hos dagens konsumenter på produkter som producerats i ekologiska odlingssystem och som samtidigt även är närodlade. Det medför också ett ökat intresse att utöka produktion och variationen av ekologiskt producerade grönsaker inom landet. Flertalet grossister och detaljister har också ökat sortimentet inom detta segment ...

Läs mer i pdf-filen: fnytt108_6-8.pdf

Inom några år kommer vi att kunna odla sojabönor i Sverige både till foder och till livsmedel, menar författarna till den här artikeln. De ser möjligheter för såväl ekologiska som konventionella lantbrukare att klara sin proteinförsörjning med hjälp av svenskodlad soja, och framhåller att soja är en högvärdig proteinkälla med aminosyror av ypperlig kvalitet för både djur och människor.

Sojabönan (Glycine max) är en av jordens viktigaste grödor för livsmedel och foder. Produktionen sker huvudsakligen i Sydamerika och USA, men även i Kina, Ryssland, Kanada och i delar av Sydeuropa ...

Läs mer i pdf-filen: fnytt108_9-10.pdf

Nye men dyre nicheprodukter: Bønner og chili i tunnelhuse
Forskellige (sv. olika) sorter af chili og bønner blev dyrket i to typer tunnelhuse. Chili og pralbønner (sv. rosenbönor) kunne godt lide varmen i plasthuset, mens heste- og stangbønner (sv. bond- och störbönor) trivedes bedst i huset med kombineret net og plast. Resultatet var nye spændende produkter, der dog kræver en god pris. ...

Läs mer i pdf-filen: fnytt108_11-14.pdf

Nytt svenskt projekt: Ogräsbekämpning i ekologiskt odlad majs

I Sverige finns mycket begränsad erfarenhet av ekologisk majsodling. Det i särklass viktigaste problemet är ogräs, och därför efterfrågas effektiva ogräsbekämpningsstrategier av odlarna.

Målet för ett projekt inom SLU:s forskningsprogram Ekoforsk, är att identifiera verksamma, icke-kemiska ogräsbekämpningsmetoder och deras betydelse för skörden och fodervärde. Det har visat sig att mjölkbönder av praktiska skäl och för att majs tål mycket näring ofta lägger stora mängder gödsel till majsen ...

Läs mer i pdf-filen: fnytt108_14.pdf

Det globale marked for quinoa til fødevare er stærkt stigende. Nye markeder med stor efterspørgsel åbnes i Danmark og andre nordiske lande, med stor succes, hvilket giver de fattige Andes bønder mulighed for at øge deres indtægter ved salg af quinoa. Den begrænsende faktor er de vanskelige dyrkningsbetingelser under de ekstreme klimatiske forhold i Bolivia og Peru ...


Läs mer i pdf-filen: fnytt108_15-17.pdf

- en fiberväxt med stor biomasseavkastning och hög fiberstyrka
Industrihampa ger en stor biomasse- och fiberavkastning samt hög fiberstyrka. Försök vid SLU i Alnarp har visat att man kan erhålla en genomsnittlig biomasse- och fiberavkastning på ca 10 ton/ha respektive ca 2,5 ton/ha. Försök har även visat på en relativt hög fiberstyrka varierande mellan 300 MPa upp till över 500 MPa. Alnarpsförsöken är genomförda i konventionell odling, men med tanke på de fördelar som kan finnas med hampa i en ekologisk växtföljd är resultaten intressanta också för ekoodling.

Läs mer i pdf-filen: fnytt108_18-20.pdf

Af Hanne Lindhard og Maren Korsgaard.

Den økologiske dyrkning af druer i Europa foregår på ca. 86.500 ha. Det er i gennemsnit 2,3 procent af det totale areal med vindyrkning (Tabel 1). De fleste lande har omkring 1 % af det totale areal med økologisk vindyrkning. Men Italien har 50.000 ha svarende til 5,4 % med økologisk vindyrkning. Dette øger den totale procent væsentligt. I 2004 var der 302 ha med økologisk frugt og bær og 50 ha under omlægning i Danmark. Arealet med økologisk vindyrkning ses desværre ikke af Plantedirektoratets tal ...

Läs mer i pdf-filen: Ekologisk_vindyrkning_nordisk.pdf

Detta är en bonustext som inte finns med i Forskningsnytt 1/08