FORSKNINGSNYTT

I år firar ekologisk odling 20-årsjubileum i Estland. Därför passade det utmärkt att landet stod värd för NJF:s konferens om ekologiskt lantbruk. Estlands president Toomas Hendrik Ilves uttryckte när han invigde konferensen sin övertygelse om att vi måste ställa om till en hälsosammare, uthålligare och ekologiskt anpassad matproduktion. Toomas kopplade ihop dagens ekonomiska kris med vår produktion och konsumtion av livsmedel. Hans slutsats var att mer satsning på lokal och traditionell mat är nödvändig och att det går hand i hand med uthållighetstanken.

Läs mer i pdf-filen fnytt209_27-29.pdf

– et nyt forskningsprosjekt

Läs mer i pdf-filen fnytt209_29.pdf

Svenska kommersiella grisraser är framavlade för att passa i konventionell grisuppfödning inomhus. Många av de egenskaper som har premierats kommer dock till sin rätt även i ekologisk grisproduktion, t.ex. modersegenskaper, tillväxt och köttighet. Det visar Anna Wallenbeck i en avhandling från SLU.

Läs mer i pdf-filen fnytt209_30.pdf

Ekologisk djurhållning ska främja djurhälsan, men det har också funnits farhågor att vissa regler den i ekologisk produktionen kan ha motsatt effekt. Nu visar Nils Fall från SLU att djurhälsan tycks vara i stort sett likvärdig i ekologiska och konventionella mjölkkobesättningar.

Läs mer i pdf-filen fnytt209_31.pdf

I stadsdelsträdgården bestämmer brukarna gemensamt (da. fælles) hur trädgården (da. haven) ska se ut samt hur den ska användas, skötas och utvecklas. I sin doktorsavhandling vid SLU beskriver Marie Larsson hur stadsdelsträdgårdar kan fungera som en grogrund för ekologiskt tänkande, kreativitet och social samvaro i stadsmiljön.

Läs mer i pdf-filen fnytt209_32.pdf

I rapporten "Ekologisk produktion – möjligheter att minska övergödning" visas på svårigheter men framförallt på möjligheter att minska utsläpp av övergödande växtnäring från samhället och jordbruket.

Läs mer i pdf-filen fnytt209_33.pdf

Vonne Lund – tidigare redaktör för Forskningsnytt och en välkänd profil i Norden när det gäller ekologisk husdjurshållning – har tragiskt lämnat oss.

Läs mer i pdf-filen fnytt209_34.pdf

Osäker finansiering och omorganisation vid SLU skapar oklarhet om Forskningsnytts framtid. Inga fler nummer kommer att ges ut i år. I det här läget är det viktigt att få veta vad läsarna tycker!

Läs mer i pdf-filen fnytt209_35.pdf

I Norge sankes sauen hjem fra beite i skog og fjell om høsten og i mange beiteområder forårsaker flått (Ixodes ricinus) sykdommen sjodogg (eng. tick-borne fever). I Bioforsk Økologisk har vi startet et prosjekt der vi skal undersøke omfang av tap, utikling av immunitet og genetisk variasjon i robusthet hos sau i forhold til sjukdommen sjodogg. (fnytt3-407_16-17)

Den vanligste flåttbårne sykdommen hos sau i Norge er sjodogg, forårsaket av bakterien Anaplasma phagocytophilum som overføres av flått (Ixidus ricinus). Sjodogg regnes som en av de største utfordringene for produksjon og velferd hos sau på beite i Norge. Lammetapene (sv. lammdödligheten) er størst i kystområder hvor flåtten er utbredt, i tillegg til områder med rovdyr. Det antas at omtrent 300 000 lam i Norge blir påvirket av flått og sjodogg hvert år.

* Flått: (da. skovflåt, sv. flott/fästing), sau: (da./sv. får)

Läs mer i pdf-filen: fnytt3-407_16-17

I et norsk ph.d-studie som ble avsluttet i 2007, ble det fokusert på hvordan nye, regionale aktiviteter kan bidra til å utvikle økologisk mat fra å være en marginal nisje til et varig vekstområde. (fnytt3-407_22-25.pdf)

Norske myndigheter bygger på målet om at både produksjon og forbruk av økologisk mat skal utgjøre 15 % av matvaremarkedet innen 2015. Når situasjonen i 2006 var den at bare 4,3 % av landbruksarealet var omlagt og salgsandelen lå i underkant av 1 %, er det åpenbart at oppgaven med å nå den nevnte målsetting vil bli meget krevende. Det aller meste av tiltakene, dvs. økonomisk støtte, markedstiltak, rådgivning og kontroll/inspeksjon, skjer fra nasjonalt nivå.

Läs mer i pdf-dokumentet: fnytt3-407_22-25.pdf

Här kan alla läsare kommentera och diskutera innehållet i tidskriften. Artikelförfattarna och redaktörerna kommer också att vara tillgängliga för att svara och utveckla sina artiklar.

Vi hoppas att denna interaktiva mötesplats ska bidra till att höja kvaliteten på tidskriften och göra den bättre anpassad till era intressen.