FORSKNINGSNYTT

Denne utgaven av Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden er viet menneskehetens eldste profesjon. Dette er ikke en spekulativ påstand. Redaksjonen legger nemlig en streng bibeltolkning til grunn. Bibelens første bok slår nemlig fast at verdens eldste yrke er hagebruker. Vi er skapt til å være hortonomer!

Grønnsaker, frukt og bær er de produktene som forbrukere først og fremst forbinder med økologisk mat og produksjon. Desto viktigere at nettopp disse produktene finnes lett tilgjengelig og av god kvalitet i butikkene. Økologisk mat i Norden er mer enn melk og kjøtt, poteter og brød.

Eva og eplet
Økologisk grønt frister med vitaminer i overflod, livsviktige antioksidanter og helsebringende kombinasjoner av karbohydrater, protein, fiber og mineraler. For ikke å snakke om smak! Åsa Jönsson har i sitt doktorgradsarbeid ved SLU bedt folk smake på de økologiske eplene. Rubinola er navnet på folkets favoritt.

Slangen i hagen
Men akk, hvor lenge var Adam i Paradis? Forskning og utvikling i økologisk landbruk i Norden bærer preg av at det er mange problemer. I denne utgivelsen kan du lese om kampen mot korkrot, gulrotsuger og gulrotfly, skurv, rød eplebladlus, viklere og nattfly, bare for å nevne noe. Trenger vi en felles tenk-positivt-kampanje?

Return to Sweden
Vi har mye å vinne på utveksling av kunnskap og erfaring om økologisk produksjon av grønnsaker, frukt og bær. Produsenter i Norge tar gjerne turen over Skagerak for å lære av yrkesfrender i Danmark. For å forstå seg på gulrotsugeren (Trioza apicalis) kan vi nordmenn heller dra østover. Anne Nissinen fra MTT i Finland har prøvd både pisk og gulrot (push-pull strategies) for å kontrollere dette insektet. Karin Ellegardt og Birgitta Rämert fra SLU Alnarp har bare brukt gulrot, bokstavelig talt, for å tiltrekke seg sugeren i egne fangstfelt. Resultatene er interessante. Benytt muligheten til å dele dine synspunkt på denne og de andre artiklene nedenfor.

Liv Birkeland

Liv Birkeland är informationsleder vid Bioforsk Økologisk och dessutom redaktör för sajten www.agropub.no. Hon är dessutom hagebrukskandidat/hortonom från Norges landbrukshøgskole, vilket gör henne särdeles lämpad att vara diskussionsvärd för detta grönsakstema!

Om du har synpunkter på någon av artiklarna ska du gå till inlägget som presenterar den artikeln för att kommentera. För mer detaljerad information kan du titta i manualen (pdf). Om du vill skriva något mer generellt kring temat, som inte hör till en enskild artikel, kan du göra det som en kommentar till inledningsartikeln ovan.

Falska såbäddar och flamning minskar handrensningsbehovet i morot

Upprepade så kallade falska såbäddar i kombination med fördröjd sådd och rätt timing på flamningen kan halvera behovet av manuell ogräsrensning i ekologisk morot (da./no gulerod/gulrot) samtidigt som odlingsekonomin förbättras. Dessa intressanta resultat har forskarna David Hansson och Sven-Erik Svensson vid SLU i Alnarp uppnått i ett deltagardrivet forskningsprojekt som genomförs tillsammans med fyra större ekologiska morotsodlare i Skåne, Blekinge, Halland och Västergötland. Projektet pågår under 2006-2008.

Läs mer i pdf-filen: fnytt3-407_4-5.pdf

Angrepp av morotsbladloppan kan reduceras med hjälp av fångstgröda

Fångstgröda, i form av tidigt sådda morötter, har visat sig kunna reducera angrepp av morotsbladloppan (Trioza apicalis) i huvudodlingen av morötter. Ett fältförsök utfördes under odlingssäsongen 2007 utanför Gävle i mellersta Sverige, där fångstgröda i kombination med ett stående insektsnät undersöktes som kontrollstrategi.

Morotsbladloppan (Trioza apicalis) som orsakar krussjuka på morot (Daucus carota) är en svår skadegörare i morotsodling, speciellt i vissa områden i Sverige. Morotsbladloppan upplevs av fl era odlare som den skadegörare som styr morotsodlingen mest.

Läs mer i pdf-filen: fnytt3-407_6-7.pdf

Looking for ecological control of carrot psyllid

Are carrots able to tolerate some carrot psyllid feeding without considerable yield loss? Is it possible to develop an ecological control method of carrot psyllid based on push-pull strategy? This was recently investigated in a Finnish study.

Overwintered adult carrot psyllids (Trioza apicalis) start phloem-feeding on carrot immediately after entering carrot fields, and the damage symptoms (curled leaves, stunted growth) become visible on average in two days. The migration flight from conifers to carrot fields continues for several weeks in June-July. Therefore, crop covers are the only effective method to protect the yield in organic farming.

In conventional farming several insecticide treatments are used annually to control carrot psyllids in the main carrot cultivation areas.

Läs mer i pdf-filen: fnytt3-407_8-9.pdf

I ekologiska tomatodlingar är ofta kväve- och fosfornivån i plantorna låg. Bristen i plantan beror troligen inte i första hand på brister i jorden utan på att frigörelsehastigheten är låg. En anledning till lågt fosforupptag trots god tillgång i marken kan vara fastläggning på grund av stigande pH. Brist på fosfor kan i sin tur ge upphov till kvävebrist genom störningar av proteinsyntesen i plantan.

I ett tvåårig projekt inom SLU:s forskningsprogram ?Ekoforsk? undersöks hur stor påverkan på pH några vanliga jordförbättrings- och gödselmedel har.

Läs mer i pdf-filen: fnytt3-407_9.pdf

Metoder för att minska skadeverkningar av korkrot i ekologisk tomatodling
- ett deltagardrivet projekt

I en deltagardriven grupp som består av tomatodlare, rådgivare och forskare har vi arbetat tillsammans sedan 1999 kring frågor som rör ekologisk tomatodling. Gruppen har nu genomfört ett projekt med målet att i praktisk odling testa alternativa metoder för att minska skadeverkningarna av korkrot. De metoder vi testat utgår från biologiska processer i jorden och bör vara långsiktigt hållbara. I de försök som genomfördes undersökte vi hur olika typer av organiskt material samt biologisk bekämpning påverkar angreppsgraden och plantornas utveckling.

Läs mer i pdf-filen: fnytt3-407_10-12.pdf

- hvordan påvirkes avling og kvalitet av ulike gjødseltyper?

En av de store utfordringene med å dyrke økologiske grønnsaker, særlig i Nord-Norge, er å sikre stabile avlinger med god kvalitet. Man antar dette er nært knyttet til omsetning av næringsstoff i jorden, spesielt frigjøring av plantetilgjengelig form av nitrogen (N)

Läs mer i pdf-filen: fnytt3-407_12.pdf

Utviklingsprosjekt

Markedet for økologiske grønnsaker har økt sterkt i Norge de siste årene. Det har ført til at importen øker. Dessverre har ikke egne produksjon økt så fort som landbruksnæring, myndigheter og ikke minst kundene kunne ønske seg. Forsøksringen Fabio vil sammen med Bioforsk Økologisk arbeide for at den norske produksjonen av økologiske grønnsaker hever seg flere hakk, både i mengde og kvalitet.

Med utgangspunkt i et engasjert produsentmiljø har Fabio forsøksring i Vestfold opp arbeidet mye kunnskap om økologisk grønnsaksproduksjon i Norge.

Läs mer i pdf-filen: fnytt3-407_13.pdf

- beteende, naturliga fiender och värdväxtkvalitet

Den stora kålflugan (Delia floralis) är en skadegörare på kålväxter som t.ex. vitkål, broccoli och blomkål. Flugan lägger sina ägg i jorden intill plantan, och larverna äter sedan av rötterna, vilket kan hämma plantans tillväxt eller leda till att den dör. Ekologiska grönsaksodlare i Sverige har identifierat att pålitlig och effektiv bekämpning av skadegörare är en viktig komponent för fortsatt utveckling av den ekologiska trädgårdsodlingen. Det finns därför ett behov att hitta nya metoder för att minska skador orsakade av D. floralis.

Läs mer i pdf-filen: fnytt3-407_14.pdf

Åsa Jönsson vid SLU har undersökt möjligheterna att införa ekologiska produktionsmetoder i befintliga äppleodlingar. Hon har också studerat vilka nya, friska sorter som kan vara lämpliga för ekologisk odling i svenskt klimat.

Ett omläggningsförsök med äpplesorterna Aroma och Karin Schneider (röd mutation av Ingrid Marie) från integrerad odling till ekologisk odling genomfördes i Kivik. Dessa två sorter är de vanligaste i svenska äppleodlingar idag.


Läs mer i pdf-filen: fnytt3-407_15a.pdf

Marktäckning med svart, nedbrytbar plast i ekologiska jordgubbsodlingar är inte bara ogräshämmande - den förbättrar plantetableringen och ökar skörden avsevärt. Detta är ett av resultaten i Rakel Berglunds doktorsarbete vid SLU Rånna. Hon fann att marktäckning med svart plast, som bryts ner av ljuset, gav 80 procent högre skörd det första skördeåret och 27 procent året efter det.

Läs mer i pdf-filen: fnytt3-407_15b

I Norge sankes sauen hjem fra beite i skog og fjell om høsten og i mange beiteområder forårsaker flått (Ixodes ricinus) sykdommen sjodogg (eng. tick-borne fever). I Bioforsk Økologisk har vi startet et prosjekt der vi skal undersøke omfang av tap, utikling av immunitet og genetisk variasjon i robusthet hos sau i forhold til sjukdommen sjodogg. (fnytt3-407_16-17)

Den vanligste flåttbårne sykdommen hos sau i Norge er sjodogg, forårsaket av bakterien Anaplasma phagocytophilum som overføres av flått (Ixidus ricinus). Sjodogg regnes som en av de største utfordringene for produksjon og velferd hos sau på beite i Norge. Lammetapene (sv. lammdödligheten) er størst i kystområder hvor flåtten er utbredt, i tillegg til områder med rovdyr. Det antas at omtrent 300 000 lam i Norge blir påvirket av flått og sjodogg hvert år.

* Flått: (da. skovflåt, sv. flott/fästing), sau: (da./sv. får)

Läs mer i pdf-filen: fnytt3-407_16-17

Det er et centralt dogme for økologisk jordbrug, at husdyr og planteproduktion integreres. Et biogasanlæg kan imidlertid erstatte husdyr. I biogasanlægget kan man omsætte kløvergræs til gødning og producere energi. Derfor vil biogasteknologien udfordre den forståelse, som hidtil har eksisteret om sammenhængen mellem planter og dyr på den økologiske gård, nemlig at man skal have dyr for markens skyld. Den specialiserede bedrift med planteavl eller gartneri (sv. trädgårdsodling) kan få et alsidigt sædskifte med biogasproduktion.

Läs mer i pdf-dokumentet: fnytt3-407_18-19.pdf

I et norsk ph.d-studie som ble avsluttet i 2007, ble det fokusert på hvordan nye, regionale aktiviteter kan bidra til å utvikle økologisk mat fra å være en marginal nisje til et varig vekstområde. (fnytt3-407_22-25.pdf)

Norske myndigheter bygger på målet om at både produksjon og forbruk av økologisk mat skal utgjøre 15 % av matvaremarkedet innen 2015. Når situasjonen i 2006 var den at bare 4,3 % av landbruksarealet var omlagt og salgsandelen lå i underkant av 1 %, er det åpenbart at oppgaven med å nå den nevnte målsetting vil bli meget krevende. Det aller meste av tiltakene, dvs. økonomisk støtte, markedstiltak, rådgivning og kontroll/inspeksjon, skjer fra nasjonalt nivå.

Läs mer i pdf-dokumentet: fnytt3-407_22-25.pdf