Mångfunktionella lantbruk

Forskningsprojektet "Mångfunktionella lantbrukföretags bidrag till tillväxt på landsbygden och möjligheter till samverkan med lokala utvecklingsgrupper - ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv" handlar om hur lantbruket kan bidra till och stödjas av lokala bygder. Förutom produktion av livsmedel ger lantbruket också, beroende på företagens utformning, ekologiska, sociala och ekonomiska funktioner till bygderna.

Sådana funktioner är t.ex.

• att hålla landskapet öppet och varierande
• att underhålla biologisk mångfald
• att tillhandahålla mötesplatser
• att recirkulera näring
• att bevara kulturarv och
• att ge sammanhang

Dessa funktioner är viktiga för landsbygdens attraktionskraft och dess långsiktig bärkraft. Projektet syftar till att visa på möjligheter till ökad samverkan och kommunikation mellan lantbruket och bygdegrupper för att förbättra det lokala mångfunktionella lantbrukets förutsättningar. Målet är att bygderna skulle hitta sätt att stötta sina lantbruksföretag så att deras positiva funktioner i bygden kan fortsätta uppfyllas även i framtiden.

Projektet bedrevs 2005-2007 och finansierades av Stiftelsen svensk lantbruksforskning (SLF), Jordbruksverket, Naturvårdsverket och CUL/SLU.

Projektansvariga forskare

Rebecka Milestad, vid CUL, tel: 018-67 20 89, e-post: rebecka.milestad@cul.slu.se
Johanna Björklund, vid CUL, tel: 018-67 14 22, e-post: johanna.bjorklund@cul.slu.se

Rebecka Milestad tog sin doktorsexamen 2003 vid Institutionen för landsbygdsutveckling, SLU och har sedan dess arbetat med forskning om det mångfunktionella lantbruket, mervärden i lantbruket för att möjliggöra företagande, ekologiskt lantbruk och landsbygdsutveckling. Hon arbetar främst med kvalitativa metoder och resiliensanalys och har lång erfarenhet av deltagardriven forskning och metodik. Avhandlingen, som skrevs inom forskarskolan i ekologisk markanvändning (ReSELU), Building farm resilience – prospects and challenges for organic farming belyser utvecklingen av ekologiskt lantbruk från lantbrukares perspektiv och inom ett systemekologiskt och tvärvetenskapligt ramverk. Aktuell forskning rör mångfunktionella lantbruksföretags bidrag till landsbygdens tillväxt och forskning om lokala distributionsnät som drivkraft för ökad hållbarhet i lantbruket.

Johanna Björklund tog sin doktorsexamen i växtodlingslära, SLU, inom den fakultetsövergripande forskarskolan ”Resurshushållande jord- och trädgårdsbruk”, i oktober 2000. Hennes avhandlingsarbete behandlade metoder att mäta resursanvändning och hållbarhet i jordbruket. Sedan sin disputation arbetar hon med deltagardriven forskning med lantbrukare kring biologisk mångfald på gårdsnivå samt ekologisk vallfröodling. Sedan 2007 koordinerar hon också ett forskningsnätverk för lantbrukare och forskare som söker lösningar för att minska lantbrukets påverkan på klimatet. Hon genomför en föreläsningsserie för konsumenter och gymnasieskolor omkring mat, klimat och hållbarhet och är biträdande handledare till två doktorander inom områdena naturresursanalys, ekosystemtjänster och biologisk mångfald.

upp

Medverkande bygder

Här följer en kort beskrivning av de fyra bygder som medverkade i projeket:

Hållbara Bokenäset, i Västra Götalands län, är en del av projektet "Bokenäsets framtid" som har som övergripande målsättning att tillvarata och utveckla bygden genom att skapa möjligheter för arbete, boende och service samt värna om bygdens intressen sett ur ett historiskt, kulturellt, socialt och miljömässigt perspektiv. En viktig förutsättning är en samordning av bygdens resurser och möjligheter. Bokenäset är en halvö med jordbruk i gammal kulturbygd. Projektet innehåller bland annat turismfrämjande åtgärder, nätverksarbete för utökade samverkansformer mellan företagare, planering av rid- och vandringsleder samt nätverk och arbete kring gårdsstora biogasanläggningar
Läs mer om Hållbara Bokenäset.

Hultabygden, i Östergötlands län, arbetar aktivt med att "försöka anpassa nyttjande av naturen så att [man] på lång sikt inte utarmar den" Man arbetar med alla delar i kretsloppet d.v.s. produktion, konsumtion och återvinning. Målsättningen är att skapa en balans mellan boende och jordbruk. Mycket av kretsloppet bygger på en närhet mellan producent och konsument. Lokal försäljning av livsmedel samt spridning av lokalt slam på åkermark, skötsel av slåtteräng, fiske- och skidtävlingar, säsongsarrangemang är några av de aktiviteter man driver. Hultabygden bidrar till detta projekt med unika erfarenheten av arbete med att sluta kretsloppet mellan stad och land, en del av lantbrukets mångfunktionalitet.
Läs mer om Hulta

Hållbara Trönö, i Gävleborgs län, leds av styrelsen för Trönö ekonomisk förening. Huvudtemat i projektet är att ta tillvara bygdens stora tillgångar; jorden, skogen, vattnet och människorna, på ett långsiktigt och hållbart sätt. Inom projektet arbetar man bland annat med alternativ energianvändning, biogasproduktion för att bibehålla det öppna odlingslandskapet, lokalproducerad mat och turism. Trönö var intressant att arbeta med i projektet därför att de få aktiva lantbruk som finns kvar är viktiga för att hålla markerna öppna, de är en bas för turism och kulturarv men de ger också underlag till skola, dagis, lanthandel och föreningsverksamhet.
Läs mer om Hållbara Trönö.

Tiveds utvecklingsgrupp, i Örebro län, arbetar i ett utvecklingsprojekt med "en levande landsbygd som, i ett uthålligt perspektiv, ger boende, brukare och besökare ett gott liv". Tived har stora naturvärden med bl.a.Tivedens nationalpark och sjön Unden. I bygden arbetar man med att bevara värdefulla miljöer och traditioner, att utveckla och marknadsföra turism baserade på naturliga förutsättningar och kulturarv bl.a. genom utbyggnad av rid-, vandrings-, cykel och kulturleder. Till exempel finns i Tived lantbrukare som med sin drift upprätthåller unika skogsbeten.
Läs mer om Tiveden.

upp