Läs mer om deltagardriven forskning

Syftet med deltagardriven forskning

Betydelsen för svenskt lantbruk
Inom deltagardriven forskning (DDF) bearbetas problem som har direkt verklighetsanknytning. Samarbetet mellan forskare, rådgivare och lantbrukare ger en god möjlighet att förbättra situationer inom lantbruket. I många fall medför arbetet samtida förändringar och kunskapsutveckling. Deltagardriven forskning kan därmed möta näringens behov och fylla en viktig funktion när det gäller att vidareutveckla befintliga lantbruksverksamheter.

Allt från ekonomi till ekologi kan behandlas
Det gemensamma arbetet görs utifrån aktörernas förutsättningar och omfattas därmed av lantbruket som ekosystem, gårdssystem, familjeförsörjning, hushåll, delar av grannskap, avrinningssystem, region, nation, världsekonomi. De frågeställningar som grupperna arbetar med kan därmed ha alltifrån biologisk/ekologisk till ekonomisk och social karaktär.

Systemisk ansats
Inom DDF finns en strävan att förstå det man vill lära sig om som en del av omgivningen. Därför görs det gemensamma arbetet det sammanhang där förbättrings potentialen finns, d.v.s. med de aktiva aktörerna. Skillnaden kan ofta ses i den ursprungsfråga som ställts. Om vi försöker lösa trötta mjölkbönders situation utifrån frågorna ”Hur kan livskvaliteten för brukarna på gårdarna A, B och C förbättras?” eller ” Hur minskar vi antalet arbetstimmar i stallet?” kan svaren bli mycket olika. Detta trots att frågan grundar sig på samma problematik. Den första frågan vidgar området där möjliga lösningar kan finnas till även utanför stallet.

För att kunna ge en god beskrivning av hur situationer kan förbättras används både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.

Deltagardriven forskning för ökad samverkan och delaktighet
DDF syftar till samverkan och delaktighet. När forskare, lantbrukare och rådgivare arbetar med varandra, innebär det att frågeställningar kan få breda lösningar som genomförs under arbetets gång. En jämbördig delaktighet är en förutsättning för att kunna arbeta med frågor som är öppna för omgivningens påverkan.

För att underlätta för samverkan och delaktighet används verktyg och övningar som t.ex. stimulerar till lärande, analys eller problemformulering. Det kan vara gruppkontrakt, SWOT-analys eller problem- och lösningsträd.

Vad vill CUL?
CUL arbetar för att underlätta för forskning och utveckling som görs i kollegial samverkan mellan flera aktörer inom lantbrukssektorn. I arbetet med DDF utgår CUL från en grundsyn där forskning för hållbar utveckling behöver baseras på att allting påverkas av och påverkar sin omgivning och att alla lantbruk är unika och komplexa.  

CUL:s målsättning är att stödja kontakt mellan olika aktörer inom lantbrukssverige och ge ämnes- och genomförandemässigt stöd till aktiva inom DDF.

upp

Den deltagardrivna arbetsprocessen

Grupperna inom deltagardriven forskning
I de grupper som idag bedriver deltagardriven forskning ingår ett antal lantbrukare, rådgivare och forskare. I vissa grupper förekommer även andra aktörer. Medlemmarna strävar efter att gemensamt identifiera de frågeställningar som de vill lära sig mer om och/eller förändra. Frågeställningarna hämtas ur deltagarnas aktuella situationer och baserar sig på lantbrukarnas verksamhet. I varje grupp ingår någon som har träning och/eller erfarenhet av att stödja gruppers arbete.

God kommunikation är en förutsättning
Deltagardriven forskning syftar till att få tillstånd en gemensam läro- och förändringsprocess kring lantbrukarnas erfarenheter och behov. Grundläggande för arbetssättet är alla gruppmedlemmars aktiva delaktighet och en väl fungerande kommunikation. Detta behövs i strävan för att med samma inflytande gemensamt kunna identifiera frågeställningar, planera och genomföra uppgifter, analysera och dra slutsatser.

upp

Arbetet på CUL idag – vad sker just nu?

CUL fortsätter att

• Arrangera kurser
• Aktivt delta i grupper
• Administrera nätverket för DDF
• Hålla kontakter med bidragsgivare och andra aktörer
• Vidareutveckla internationellt nätverk
• Sprida av erfarenheter genom konferenser, föreläsningar, på hemsidan etc.
• Ge stöd till pågående grupper, och igångsättande av grupper
• Vidareutveckla den akademiska förankringen
• Göra övergripande analys

upp

Nätverk för deltagardriven forskning

Ett nätverk för aktiva inom DDF bildades av personer som gått kurs i deltagardriven forskning och som velat ha ett fortsatt erfarenhetsutbyte. Idag ingår även andra aktiva. Nätverket arrangerar träffar cirka 2 gånger per år. Träffarna delas upp på något förberett ämne och ger möjlighet att dela erfarenheter och bolla idéer eller problem med varandra. För mer info kontakta Karin.Eksvard@cul.slu.se.

upp

Lista på aktiva grupper och projekt i Sverige

Avslutade grupper

upp

Exempel på resultat från aktiva grupper inom deltagardriven forskning

Gruppernas arbeten har lett till en mängd resultat i form av fakta, lärande, förändringar, erfarenheter och dokumentation.

Fakta
Nya fakta har tagits fram om lämpliga analysnivåer i ekologiskt tomatodling, bekämpning av skräppa utan kemisk bekämpning, ogräsbekämpning i vall m.m. Nya fakta har också tagits fram om sättet att arbeta och nya verktyg för presentation.

Lärande
Det lärande som gruppernas arbete har resulterat i är av olika slag.

• Fakta; Lämpliga näringsämnesnivåer, energiförbrukning, jordbearbetning, biologisk mångfald osv.
• Färdigheter; att dokumentera och genomföra t.ex. provtagningar, stödja process, verksamhetsmässiga färdigheter
• Att uttrycka sig; t.ex. odlare som ställer frågor på annat sätt än tidigare även i andra sammanhang
• Större bild; Alla typer av deltagare säger att de fått en bättre förståelse för de andra deltagarnas syn och situation samt att man lärt sig mer

Förändringar

• Verksamhetsmässiga (prövat nya grödor, ändrat gödslingsstrategier och växtnäringsämneskällor, ändrad jordbearbetning)
• Kontakter och sociala nätverk
• ”Att ta tag i saken och prova”; Odlare som uttrycker att den största förändringen är att de nu verkligen provar och får saker de funderar över prövade
• Gruppdynamiska (vem som tar initiativ till möte, vem som antecknar, lösa problematiska situationer osv.)

Dokumentation
Gruppernas arbete har lett till en omfattande dokumentation av bl.a. lantbrukares förutsättningar och frågeställningar, hur arbeten genomförts, analysresultat, erfarenheter, hur processer lagts upp m.m. Dessa finns publicerade som tidskriftsartiklar, informationsblad, rapporter, konferensartiklar och del i en avhandling. Nedan ges exempel.

Artiklar i tidskrifter, tidningar och informationsblad

1. Löfgren, B. 2003. Lupin kan det vara något?. EKObruk Norr nr 5.
2. Larsson, L. 2005. Ekologiska tomater – finns dom? Ekologiskt Lantbruk, nr 8.
3. Forlin, C. 2002. Deltagardriven forskning – bönder lär av varandra i symbios med forskning och rådgivning. Ekologiskt lantbruk 10.
4. Köpmans, E. 2004. Rotogräsen i fokus. EKObruk Norr nr 3.
5. Eksvärd, K. 2001. Deltagande forskning löser verkliga problem. ForskningsNytt, 7-8. SLU.
6. Eksvärd, K. 2004. Deltagardriven forskning skapar läroprocesser för uthållig utveckling. Forskningsnytt, 1. SLU.

Exempel på ämnesinriktade rapporter

1. Länsstyrelsen i Västmanlands län. Metoder för att minska skadeverkningar av korkrot, Pyrenochaeta lycopersici, i ekologisk tomatodling. Rapport 2008: 2
2. Länsstyrelsen i Västmanlands län. Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling – ett dokumentationsprojekt genomför under år 2006 i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Sörmland.
3. Länsstyrelsen i Örebro län. Rapport från Ogräsgruppen i Örebro 2004 - 2006. Nr 2007:23
4. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Rotogräsgruppen 2003 – 2005 Dokumentationsprojekt inom delgagande forskning och utveckling för bekämpning av rotogärs utan kemiska bekämpningsmedel i Dalarna. Rapport 2006:08.
5. Länsstyrelsen i Västmanlandslän. Ökad odlingssäkerhet i ekologisk grönsaksodling på friland med fouks på växtnäringsutnyttjande – fördjupning inom markstrukturfrågor och morotsbladloppa år 2006. (Kontaktperson Elisabeth Ögren)
6. Länsstyrelsen i Västmanlandslän. Utvärdering av dokumentationsprojekt i ekologisk grönsaksodling 1999 – 2005 Åtta odlares tankar kring växtnäring. (Kontaktperson Elisabeth Ögren)
7. Ögren, E, Homman, K., Andersson, O.,  Adhe, E. & I. Berglund, K-G., Eksvärd K., Engström, U., Mizban, A., Eriksson, B., Gäredal, L., Johansson, A-M., Larsson, A.Y.,  Bartoft, L., Nilsson B-I., Johansson, D., Nilsson, H., Björklund, J., Pellas, G., Sjöstedt, K. & M., Wilhelmsson, L. & S-E., Wålstedt, T.,  2002. Växtnäringsnyttjande i ekologisk tomatodling ett dokumentationsprojekt genomfört under 2002 i Dalarna Gästrikland Hälsingland, Uppland, Västmanland och Södermanland samt sammanfattning av projektperioden 2000-2002.
8. Lantbruksenheten. 2003. Rotogräsgruppen 2003 Dokumentationsprojekt inom deltagande forskning och utveckling för bekämpning av rotogräs utan kemiska bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Dalarnas län.
9. Ögren, E., Gruppen deltagande forskning – växthus. 1999. Uppföljning av korkrotsproblem i ekologiskt tomatodling, 1999. Länsstyrelsen i Västmanlandslän.
   

Arbetsbeskrivande rapporter
– rapporter som beskriver både samarbetet i gruppen och kring ett ämne, likväl som ämnet i sig

1. Eksvärd, K., Ögren, E., Homman, K., Andersson, O., Berglund, K.-G., Eriksson, B., Gäredal, L., Pellas, G., Sjöstedt, K., Sjöstedt, M., Wålstedt, T. Nilsson, H., Engström, U., Ahde, E. och Ahde, I. 2001. Deltagande forskning – Lärdomar, resultat och erfarenheter från Växthusgruppens arbete 1999 – 2000. Ekologiskt lantbruk, 31. SLU, Uppsala
2. Svanäng, K., Roempke, G., Eriksson, G., Johansson, L-B., Lund, T., Karlsson, L. Öhman, T., Ihrsén, J., Pettersson, O., Eriksson, K., Jacobsson, C. 2002. Deltagardriven forskning – växtodlingsgruppen Resultat och utvärdering av arbetet under 1998 till 2001. Ekologiskt Lantbruk nr 35. Centrum för uthålligt lantbruk.
3. Björklund, J., Eksvärd, K., Andersson, O., Berglund, K-G., Engström, U., Eriksson, B., Johansson, D., Larsson, A. Y., Mizban, A., Nilsson, B-I., Nilsson, H., Pellas, G., Sjöstedt, K., Sjöstedt, M., Wilhelmsson, L., Wilhelmsson, S-E., Homman, K., Ögren, L. Juni 2005. Vad kan egentligen kallas ekologiska tomater? Ett arbete från gruppen Deltagardriven forskning – ekologisk växthusodling av tomater. Ekologiskt lantbruk nr 42. Centrum för uthålligt lantbruk.
4. Eksvärd, K. 2007. Ett möte mellan olika forskningsprocesser – deltagardriven forskning i ett multidisciplinärt projekt. Ekologiskt lantbruk nr 48.
   

Konferensartiklar och postrar

1. Aronsson, F., Båth, B., Ekerwald, L., Olsson, L., Eklind, Y., Eksvärd, K., Fredlund, O., Jonsson, J., Karlström, H., Moberg, L., Ögren, E. 2005. Odlingssystemets ekologi – gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling. Deltagardriven forskning. Att navigera i en ny tid. Ekologiskt lantbruk Konferens 22 -23 november 2005 Ultuna, Uppsala. p. 140. Centrum för uthålligt lantbruk
2. Aurora Johnsson, S., Eksvärd, K., Westerberg, L. 2004. Delaktighet och förankring – förutsättningar för utveckling. Presentation vid Ekologiskt lantbrukskonferensen.
3. Eksvärd, K. & Gibbon, D. 2004. Early experiences of Participatory Learning and Action Research with organic farmers in Sweden. European Farming and Society in Search of a New Social contract-Learning to Manage Change, Proceedings of the sixth European IFSA Symposium. Volume I.
4. Eksvärd, K. & Ögren, E. 2001. Erfarenheter och resultat från deltagande lantbruksforskning kring ekologisk tomatodling. Ekologiskt lantbrukskonferensen.
5. Eksvärd., K. 2002. Deltagardriven forskning för hållbar utveckling och förändring. Poster vid Jordbrukskonferensen.
6. Sjöstedt, K., Björklund, J., Eksvärd, K. 2005. Vem skapar hållbar produktion? Exempel från deltagardriven forskning kring ekologisk tomatodling. Att navigera i en ny tid Ekologiskt Lantbruk Konferens 22–23 november 2005 Ultuna, Uppsala. p 35-38. Centrum för uthålligt lantbruk.

Del i avhandling
Hasna, M. K. 2007. Coorky root Disease Management in Organic Tomato Production – Compost, Fungivorous Nematodes and Grower Participation. Doctoral Thesis No 2007:114. Faculty of natural Resources and agricultural Sciences. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae.

upp

Deltagardriven forskning i andra länder

Så kallad ”Participatory research” finns inom många ämnesområden i alla världsdelar och i många olika former. Alla har gemensamt att de vill öka relevansen av sina forskningsfrågor för praktiken. Vilket projekt man än läser om behöver man vara uppmärksam på utifrån vilken världsbild och vilken delaktighetsgrad projektet egentligen har arbetat utifrån.

Participatory Learning and Action Research (PLAR) rymmer flera varianter eftersom det anpassas efter ämnesområde och vilka aktörer som ingår. Till exempel utformas PLAR för lokal förvaltning av naturresurser lite annorlunda än när man jobbar med lantbrukargrupper. Omständigheterna är helt enkelt lite olika. Grunderna med målsättningar om att hitta relevant kunskap, åstadkomma förändring, fördela makt och så vidare är dock desamma.

Ofta är det som kallas ”On-farm research” inriktat på att med deltagande verktyg inhämta information som forskarna sedan använder. I dessa fall är forskningen också ofta reduktionistiskt inriktad, dvs. forskning där man arbetar genom att avgränsa påverkan från omliggande faktorer.

Mycket ”Participatory research” görs inom biståndsverksamhet. Det finns exempel på rena manipulationsprojekt där syftet är att få lantbrukare att välja ett visst utsäde till verkligt lyckade projekt där lokal befolkningen ökat livskraften inom sina byar och odlingar.

Inom Participatory research pågår hela tiden en process mot forskning som inriktar sig på gemensamt lärande och helhetssyn. Inom västvärlden ökar användandet av Participatory research.

Exempel från England
Ett ogräsprojekt kring bl.a. skräppa och tistel med cirka 60 lantbrukare

Exempel från Holland
Mjölkbönder som hittar lösningar på sina miljöproblem: van Weperen, W. & Kieft, H. 2002. Dutch dariy farmers find own solutions to their environmental problems (pdf). LEISA Magazine.

upp

Tips på intressant bakgrundslitteratur

• Pretty, J. N., Guijt, I., Thompson, J., Scoones, I.1995. Participatory Learning and Action – A trainers Guide. International Institute for Environment and Development, London.

Den klassiska handboken. Skriven för de som ska lära andra att stödja processer, men bra för alla.

• Eksvärd, K. 2003. Tillsammans kan vi lära och förändra – deltagardriven forskning för svenskt lantbruk. Centrum för uthålligt lantbruk, SLU, Uppsala.

Grundläggande om deltagardriven forskning på svenska.

• Gonsalves, J., T. Becker, A. Braun, D. Campilan, H. De chavez, E. Fajber, M. Kapiriri, J. Rivaca-Caminade and R. Vernooy (eds) 2005. Participatory Research and Development for Sustainable Agriculture and Natural Resource Management A SOURCEBOOK.

Bok i tre volymer om att förstå, möjliggöra och genomföra Participatory research and Development

• PLA Notes 38. Participatory processes in the North.
• Hallgren, L & Ljung, M. 2005. Miljökommunikation. Studentlitteratur. Lund.

Grunder för kommunikation och samarbete.

• Röling & Wagemakers, 1998. Facilitating sustainable agriculture Participatory learning and adaptive management in times of environmental uncertainty. Cambridge University Press.

Grundläggande teori bakom deltagardrivet lärande, att underlätta för hållbar utveckling av lantbruk.

• Hamilton, N. A. 1995. Learning to learn with Farmers, a case study of an adult learning extension project conducted in Queensland, Australia. University of Wageningen. ISBN 90-5485-476-6.

Avhandling om ett projekt som började traditionellt men där doktoranden bytte inriktning. Om lärande med lantbrukare.

• Okali, C., Sumberg, J., and Farrington, J. 1994. Farmer participatory research Rhetoric and reality.
• Estrella, M. eds. 2000. Learning from Change Issues and experiences in participatory monitoring and evaluation. International development research center. ITDG Publishing.

Olika exempel på att utifrån hög deltagande nivå följa och utvärdera projekt.

• Cerf, M eds. 2000. Cow up a tree Knowing and learning for Change in Agriculture Case studies form Industrialised Countries. LEARN Group; INRA editions.

Exempel på lärande inriktade projekt i Västvärlden.

• Chambers, A.F. 1999. Vad är vetenskap egentligen? Nya Doxa förlag.

Om grundläggande utgångspunkter för vad som gör vetenskap till vetenskap.

• Gilje, N & Grimen, H. 1992. Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Daidalos AB.

Om grundläggande utgångspunkter för vad som gör vetenskap till vetenskap inriktat på samhällsvetenskap.

• Checkland, P. 1991. Systems thinking, systems practice. John Wiley and Sons Ltd. Chichester.

upp

Intressanta länkar

• IAPAD – Intergrated approaches to participatory development
  En länksamling kring temat "participation", praktiskt uppdelad på olika områden.

• RCPLA – Network Resources centers for participatory learning and action.
  Möjlighet att utbyta erfarenheter via e-post – diskussionsforum

upp