Susanne Johansson

Titel: Agronomie Doktor
Adress: Centrum för uthålligt lantbruk, Box 7047, 750 07 Uppsala
Tel: 018-67 14 08
Fax: 018-67 35 71
E-post: Susanne.Johansson@cul.slu.se

Nuvarande verksamhetsområde
Vad vi väljer att konsumera påverkar vår resurshushållning och vår miljö. Med vår livsmedelsimport påverkar vi jordbruksarealer, ekosystem och människor även i andra delar av världen, då cirka en tredjedel av den areal som våra livsmedel odlas på ligger utanför vårt lands gränser. Olika livsmedel har olika arealanspråk, resursanspråk och miljöpåverkan. Våra konsumtionsvanor blir alltmer resurskrävande, och vår livsmedelskonsumtion – vad vi väljer att äta – kan komma att ha en större inverkan på framtida resurstillgång och jordbruksarealer än vad drivkrafterna befolkningstillväxt och produktionsökning kommer att ha.

Jag arbetar med frågor som rör hållbar livsmedelskonsumtion. Den stora frågan är; hur ska vi kunna försörja oss i framtiden med begränsade resurser och en ökande befolkning? Framtidens livsmedelsförsörjning har ofta studerats med utgångspunkt i primärproduktionen. Då vi är beroende av hela livsmedelssystemet (livsmedelskedjan) för att få mat från jord till bord är det nödvändigt att studera hela systemet ända till konsumenten. Därför är det betydelsefullt att prata om livsmedelskonsumtion istället för livsmedelsproduktion. ”Hållbar livsmedelskonsumtion” beaktar hela systemet som försörjer oss med livsmedel, och området kännetecknas av att det innefattar flera aspekter, såsom naturresurshushållning, ekologisk inpassning, konsumtionsmönster samt sociala och ekonomiska hållbarhetsfrågor. Således behöver forskningen vara ämnesöverskridande och tvärvetenskaplig, och metoderna och forskningsansatserna behöver kunna hantera denna mångfald av aspekter. Ett exempel är foodshed-ansatsen. Foodshed kan översättas till ”livsmedelsförsörjningsområde”, och begreppet har utvecklats ur tanken på ett vattenavrinningsområde (eng. watershed). Ett annat exempel är begreppet matavtryck (eng. foodprint) som syftar till att visa vilket utrymmesmässigt avtryck får livsmedelskonsumtion ger upphov till. Ett tredje exempel är emergi-analysen som har sitt ursprung i teorierna om systems ekologi. Emergi-analysen ger svar på frågan om hur stort arbete, både människans och naturens, som ligger bakom en produkt eller en tjänst.

Aktuella projekt

• Tvärvetenskapligt forskningsprojekt GloPat – Global Patterns of Production and Consumption: Current Problems and Future Possibilities.
• Sammankallande till CUL:s samråd för uppföljning av forskningsfinansiering inom ekologisk produktion och konsumtion
• Deltar i planeringsgruppen för NOC – Nordic Organic Conference May 18-20 2009
• Deltar i arbetsgrupper för Cemus (Centrum för miljö och utvecklingsstudier, Uppsala) kurser Människan & naturen, samt Klimat & energi. (länk till Cemus www.cemus.uu.se)
• Forskningsprojekt Emergi-fotavtryck och analys av livsmedelsförsörjning med förnyelsebara resurser.

Jag arbetar även med undervisning och föredrag om lantbrukets och livsmedelskonsumtionens hållbarhetsfrågor.

Tidigare verksamhet
Efter agronomexamen (1993) har jag arbetat som miljösamordnare på Skansen i Stockholm (1993-1995), arbetat på JTI samt institutionen för markvetenskap vid SLU med forskning och utbildning i växtnärings- och kretsloppsfrågor (1995-1996), samt medverkat i redaktionsrådet för Moviums tidning för biologiskt avfall Biologik (1995-1999).

År 2005 disputerade jag på institutionen för ekologi och växtproduktionslära (nuvarande institutionen för växtproduktionsekologi) vid SLU på vårt svenska matavtryck, d.v.s. vilken resursanvändning och vilket ekologiskt avtryck som följer av dagens konsumtionsvanor i Sverige. Sedan dess har jag arbetat bland annat med inventering av forskning och utveckling inom området hållbar livsmedelskonsumtion i Sverige, deltagit i arbetsgruppen för Ramprogram för forskning inom ekologisk produktion och konsumtion 2007-2009 samt deltagit som en av 15 unga forskare i projektet Mat för livet – en livsmedelsframsyn med sikte på år 2025 samordnat av Kungliga skogs och lantbruksakademin, KSLA.

Senaste publikationer
Björklund, J. Holmgren, P. & Johansson, S. 2008. Mat & klimat. Medströms bokförlag.

Johansson, S. 2008. The Swedish Foodshed – Re-imagining Our Support Area. Kapitel i: Creating Food Futures. Trade, Ethics and the Environment. Ed.: Farnworth, C., Jiggins, J. & Thomas, E. Gower Publishing Limited. London, England.

Alarcón, C., Bergquist, D., Bjureby, E., Friman, E., Gallardo, G., Hajdu, F., Jacobson, K., Johansson, S., Lagerberg Fogelberg, C., Rydberg, T., 2008. Understanding Global Patterns of Production and Consumption: Prospects of an Interdisciplinary Approach. Kapitel i B. Frostell, Å. Danielsson, L. Hagberg, B.-O. Linnér, E. Lisberg Jensen, eds. Science for Sustainable Development - The Social Challenge with emphasis on conditions for change, Proceedings from the 2nd VHU Conference Linköping 6-7 September 2007.

Johansson, S., 2005. The Swedish Foodprint : An Agroecological Study of Food Consumption. Institutionen för ekologi och växtproduktionslära. SLU, Uppsala (doktorsavhandling No. 2005:56)

Medverkat vid skrivandet av Ekologiskt lantbruk – produktion och konsumtion. Ramprogram för forskning 2007-2009. CUL, SLU. Uppsala.

Johansson, S. 2005. Det finns inga gratis luncher! i: Mat för Livet - om framtidens livsmedel. KSLA. Stockholm.

Sundkvist, Å. Engström, R. & Johansson, S. 2005 Hållbar matkonsumtion – vem gör vad inom forskning och utveckling? CUL, SLU. Uppsala.

Johansson, S. 2003. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Forskningsnytt om øekologiskt landbruk i Norden. Nr 1 Mars 2003.

Johansson, S., S. Doherty & Rydberg, T., 2000. Sweden Food System Analysis. Emergy Synthesis: Theory and Applications of the Emergy Methodology. First Biennial Emergy Analysis Research Conference. M. T. Brown. Gainesville, FL. USA, Department of Environmental Engineering Sciences. University of Florida. Gainesville, FL. USA.

upp