Rebecka Milestad

Titel: Agronomie doktor
Adress: Centrum för uthålligt lantbruk, SLU, Box 7047, 750 07 Uppsala
Tel: 018-67 19 42
Fax: 018-67 34 20
E-post: Rebecka.Milestad@cul.slu.se

Rebecka forskar med fokus på mångfunktionellt lantbruk, landsbygdutveckling och närodlad mat. På CUL driver hon ett projekt om hur nätverk som producerar och levererar ekologisk närodlad ekologisk mat kan växa och nå fler konsumenter samtidigt som gårdarnas resiliens stärks.

Nuvarande verksamhetsområde
Rebeckas forskningsfokus ligger på det ekologiska lantbrukets utveckling, mångfunktionellt lantbruk, lantbrukets betydelse för landsbygdsutveckling, lantbrukets resiliens och kontakten producent-konsument. Hon handleder en doktorand och examensarbeten inom dessa ämnesområden. Rebecka arbetar som forskarassistent med projektet ”Gårdars resiliens som en förutsättning för hållbar tillväxt av ekologiska livsmedelsnätverk”. Vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm är Rebecka projektledare för projektet ”Strategier för minskad klimatpåverkan - framtidsbilder för markanvändning på landsbygden”. Hon är förtroendevald till KRAVs regelkommitté och sitter även med i styrgruppen för International Farming System Association – Europe group.

Aktuella projekt
Gårdars resiliens som en förutsättning för hållbar tillväxt av ekologiska livsmedelsnätverk
Forskningen syftar till att öka förståelsen av utvecklingen inom det ekologiska lantbruket och att bidra med kunskap om hur hållbart lantbruk kan främjas. Projektet tar sin utgångspunkt i två stora utmaningar som det ekologiska lantbruket står inför. Den första är utmaningen att skala upp ekologisk produktion och konsumtion såsom regeringar runt om i Europa har lagt fast i aktionsplaner, samtidigt som de kvalitéer som förknippas med ekologiskt lantbruk bibehålls. Exempel på dessa är miljöhänsyn, biologisk mångfald, levande landsbygd och möjligheten att som småbrukare överleva i den ekonomiska konkurrensen. Den andra utmaningen är att stärka ekologiska gårdars förmåga att anpassa sig till och hantera förändringar i klimatet, marknaden, jordbrukspolitiken, etc. En marknadsstrategi som medverkat framgångsrikt till att skala upp ekologisk produktion och konsumtion är samarbete med dagligvaruhandeln. För att passa de stora handelskedjornas krav specialiserar sig lantbrukare på ett fåtal produkter. Specialiseringen i sin tur kan betyda större gårdar, en högre grad av mekanisering, ökade inköp av foder och andra insatsmedel istället för att producera dem på gården. Enligt aktuell forskning kan specialisering och dess effekter leda till att det ekologiska lantbruket förlorar många av sina kvalitéer, samtidigt som det kan bidra till att försämra gårdarnas förmåga att anpassa sig till förändringar. Syftet med projektet är att titta närmare på ett antal fall av ekologiska livsmedelsnätverk och i dessa fall 1) fördjupa kunskapen om gårdarnas förmåga att hantera förändringar och anpassa sig till nya situationer. Denna förmåga kallas för resiliens och för gårdar kan man tala om gårdsresiliens 2) öka förståelsen för hur olika marknadsstrategier påverkar gårdsresiliensen hos lantbruken inom nätverken och 3) att kartlägga de olika nätverkens historier och interaktioner mellan aktörer och på så sätt bedöma deras potential för att medverka till uppskalning av ekologisk produktion och konsumtion samtidigt som gårdsresiliensen stärks. Exempel på ekologiska livsmedelsnätverk, förutom de där dagligvaruhandeln ingår, är lådprenumerationssystem, bondemarknader och olika sorters samarbeten mellan lantbrukare för att förenkla och skala upp genomströmningen av produkter. Forskningen bedrivs 2009-2013 på CUL.

Strategier för minskad klimatpåverkan - framtidsbilder för markanvändning på landsbygden
Forskningsprojektet syftar till att öka kunskapen om, och visa på möjliga vägar till, hållbar markanvändning på landsbygden genom att utveckla måluppfyllande framtidsbilder med hjälp av s.k. backcasting. Det övergripande målet är att utforska och illustrera strategier för framtida markanvändning på landsbygden som uppfyller mål för minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser till 2050. För att uppnå målet om minskad klimatpåverkan kommer stora förändringar vara nödvändiga där politiken behöver fokusera på minskad användning och beroende av fossil energi. Tillgängligheten på mark för både livsmedels- och energiproduktion kan komma att vara en begränsande faktor. I projektet utvecklas framtidsbilder som beskriver markanvändningen i två landsbygdsregioner när klimatmålet är uppfyllt. Scenarierna utvärderas mot nationella miljökvalitetsmål med relevans för landsbygden, liksom andra samhällsmål för regional utveckling. Kopplingen mellan ekosystem- och miljöfrågor å ena sidan, och frågor om produktion, entreprenörskap och landsbygdsutveckling å den andra, är komplexa och kan innehålla mål- och intressekonflikter. Dessa möjliga konflikter illustreras och diskuteras i projektet och kan bidra till utformning av strategiska beslut på olika nivåer samt ökad kunskap om relationen till regionala förhållanden och möjligheter. Forskningen bedrivs 2009- 2011 på avdelningen för miljöstrategiska studier - fms, Institutionen för samhällsplanering och miljö, KTH tillsammans med Åsa Svenfelt: http://www.infra.kth.se/fms/personal/svenfelt.htm

Finansiering
FORMAS finansierar de två pågående projekten. Tidigare forskning har finansierats av FORMAS, SLF, Jordbruksverket och Naturvårdsverket.

Tidigare verksamhet
Under 2008 hade Rebecka en postdok-tjänst vid Lantbruksuniversitetet i Wien, Österrike. Forskningen kretsade kring ekologisk närproducerat bröd och hur producenterna i nätverket upplevde de sociala relationerna mellan sig och sina konsumenter. Ett annat fokus under postdok-året var hur ekologiska lantbrukare skapar ny kunskap genom experiment på gården.

Forskningsprojektet "Gemensamt lärande inom lokala distributionsnät - en drivkraft för ökad hållbarhet?” avslutades under hösten 2008. Läs mer om projektet här>>

Projektet " Mångfunktionella lantbruksföretags bidrag till tillväxt på landsbygden och möjligheter till samverkan med lokala bygder - ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv" avslutades 2007. Läs mer om projektet här

Doktorsavhandlingen "Building Farm Resilience ­ Prospects and Challenges for Organic Farming". Doktorandprojekt inom forskarskolan för ekologisk markanvändning (ReSELU) vid institutionen för landsbygdsutveckling, SLU. Läs sammanfattningen

Senaste publikationer
Milestad, R., Wivstad, M., Lund, V and Geber, U. 2008. ”Goals and standards in Swedish organic farming: trading off between desirables”. International Journal of Agricultural Resources, Govermance and Ecology 7 (1/2): 23-39.

Milestad, R., Björklund, J., Westberg, l., Geber, U. & Ahnström, J. 2008. Exploring close consumer producer links to maintain and enhance on farm biodiversity. In: Cultivating the future based on science. Proceedings of the Second Scientific Conference of the International Society of Organic Agriculture Research (ISOFAR), held at the 16th IFOAM Organic World Congress - in Cooperation with the Interational Federation of Organic Agriculture Movements (IFOAM) and the Consorzio ModenaBio 2008. 18-20 June 2008 in Modena, Italy. Volume 2. Livestock, socio-economy and cross disciplinary research in organic agriculture. Eds: D. Neuhoff, N. Halberg, T. Alföldi, W. Lockeretz, A. Thommen, I. A. Rasmussen, J. Hermansen, M. Vaarst, L. Lueck, F. Caporali, H. Hogh Jensen, P. Migliorini and H. Willer.

Björklund, J. & Milestad, R. 2006. Multifunctional farms and rural development: A study of four Swedish rural areas. Pp 212-216 in Langeveld, H & Röling, N (Eds.) Changing European farming systems for a better future. New visions for rural areas. Wageningen Academic Publishers: Wageningen, NL.

Westberg, L. Björklund, J., Geber, M. & Milestad, R. 2006. The Learning potential of Farmers´ Market. Pp 84-88 in Langevald, H. & Röling, N. (Eds). Changing European farming for a better future. New visions for rural areas. Wageningen Academic Publishers. Wageningen, NL.

Sundkvist, Å., Milestad, R. and Jansson, AM. 2005. "On the Importance of Tightening Feedback Loops for Sustainable Development of Food Systems".  Food Policy 30: 224-239.

Milestad, R. & Hadatsch, S. 2003. Organic farming and social-ecological resilience: the Alpine valleys of Sölktäler, Austria. Conservation Ecology 8(1):3. [online]URL:http://www.consecol.org/vol8/iss1/art3

Milestad, R. & Darnhofer, I. 2003. Building farm resilience ­ The prospects and challenges of organic farming. Journal of Sustainable Agriculture, 22(3):81-97

Milestad, R. & Hadatsch, S. 2003. Growing out of the niche - can organic agriculture keep its promises? A study of a two Austrian cases. American Journal of Alternative Agriculture, (3): 155-163.

Milestad, R. 2003. Building Farm Resilience ­ Prospects and Challenges for Organic Farming. Doktorsavhandling. Läs sammanfattningen (.pdf)

Milestad, R. 2002. Hur uthålligt är ekologiskt lantbruk? FAKTA Jordbruk. Nr 20. SLU, Uppsala.

upp

Gemensamt lärande inom lokala distributionsnät - en drivkraft för ökad hållbarhet i lantbruket?
Lokala livsmedelssystem, där producenter, konsumenter och andra aktörer kan mötas och samtala är speciellt viktiga för det ekologiska lantbruket. Här kan lantbrukarna kommunicera de ofta omätbara mervärden som skapas i denna typ av produktion vilket ökar möjligheterna att få ut ett högre pris för produkterna. Konsumenter och eventuella ”mellanled” kan rikta frågor, klagomål och önskemål direkt till producenterna. Dessa möten kan ses som ett ömsesidigt lärande mellan berörda aktörer. Hypotesen i forskningsprojektet var att mötena ger de medverkande kunskap om under vilka villkor och förutsättningar andra verksamheter som bygger upp systemet bedrivs. Detta kan leda till att berörda aktörer anpassar sina handlingar till den ökade förståelsen för systemet och dess enskilda delar. Med utgångspunkt i tre lokala distributionssystem för ekologiska livsmedel studerade forskarna: 1) mötenas betydelse för kunskapsutbytet och lärandet mellan aktörer; 2) hur lärandet påverkar de medverkande aktörerna i deras verksamhet; 3) om sådana förändringar påverkar lantbrukets sociala, ekonomiska och ekologiska bärkraft. Forskningsprojektet var tvärvetenskapligt med både samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga angreppssätt. De forskningsmetoder som användes var både kvalitativa (djupintervjuer och deltagande observationer låg till grund för analysen av lärandet) och kvantitativa (beräkningar av mångfald och landskapsheterogenitet samt material- och växtnäringsbalanser på de utvalda gårdarna). Utifrån resultatet av projektet finns förutsättningar att i nästa steg undersöka möjligheten att skala upp systemen med bibehållna kvalitetsaspekter av lärandet.

Tre olika fall av lokala distributionsnät studerades närmare i projektet: Prenumerationssystem vid gård i Uppsala, Bondens egen marknad och lokalt inköp på Coop Konsum i Järna.

Projektet drevs av fyra forskare: Ulrika Geber, Rebecka Milestad, Johanna Björklund samt Lotten Westberg.

Läs mer om resultaten här:
Populärvetenskaplig broschyr om projektets resultat (pdf)
Community Supported Agriculture (CSA) – en väg mot ökad uthållighet?  En studie av Ramsjö gård. Examensarbete av Karin Andersson (pdf), länk till SLU Epsilon Open Archive