Är musslor fågelmat?

Hur ser livet ut i ett ekologiskt hönshem?
Den ekologiska äggproduktionen följer KRAV:s regler. Idag är drygt 6% av Sveriges värphöns ekologiska. Till skillnad från övriga frigående höns och höns i bur ska de ekologiska hönsen ha tillgång till utevistelse på bete och de ska äta ekologiskt foder som är odlat utan handelsgödsel och bekämpningsmedel. De har även en större yta att vistas på inomhus. Djuren ska kunna få utlopp för naturliga beteenden såsom sandbadande och tillgång till att leta föda och få tillräckligt med utrymme såväl ute som inne.

Vad serveras på matbordet?
En ekologisk höna värper lika mycket som en konventionell höna och detta ställer stora krav på fodret som hönsen ska äta. Hönsfoder innehåller mycket spannmål som är rikt på energi och behöver därför kompletteras med olika proteinkällor. Idag finns det inte så många proteinfoder som har en för hönsen bra proteinsammansättning och som samtidigt är tillåtet enligt KRAVs regler. För att i framtiden kunna göra ett bra foder till våra djur behöver vi hitta nya råvaror att använda i fodret. På fågelavdelningen på Sveriges Lantbruksuniversitet forskar vi bla på nya råvaror som musslor.

Musslor är redo att skörda efter ungefär 17 månader (Foto: Lotta Jönsson).

Kan musslor passa in på hönans meny?
Idag används en del fiskmjöl i foder till ekologiska höns och slaktkycklingar. Med tanke på utfiskning av våra hav är det en etisk fråga om vi ska använda fisk till djurfoder istället för till mat åt oss själva? Fiskmjöl är rikt på bra protein, men musslor innehåller ungefär lika mycket protein och dessutom ett lika bra protein för höns som fiskmjöl. På Bosarps Gård i Skåne producerar de 90 000 slaktkycklingar per år och skulle gärna se att det finns ett ekologiskt foder som inte innehåller fiskmjöl och som ändå uppfyller fåglarnas behov.

Kycklingar på Bosarp Gård har tillgång till att antingen vara fritt ute eller inomhus i flyttbara tält (Foto: Therese Sundberg).

Musslor för miljön   
Musslor finns i obegränsad mängd i våra hav. Varje mussla kan filtrera upp till 9l havsvatten per timme. När de filtrerar tar de upp en mängd näringsämnen som finns i havet och som orsakar övergödning. Om vi kan ge musslor till våra djur skulle det leda till ett kretslopp som förbättrar miljön. Jordbruket släpper ut näringsämnen till våra kustvatten. Där kan musslor odlas för att filtrera vattnet och ta upp näringen och återföra den till jordbruket som djurfoder. I och med det sluts kretsloppet och musslan har bidragit till att förbättra miljön.

Kan musslor vara en del av lösningen för ekologisk fågelproduktion i framtiden?
På institutionen för Husdjurens utfodring och vård vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala jobbar Lotta Jönsson med att hitta ett svar på denna fråga i sitt forskningsprojekt.

Musslor som foder är ett helt nytt och väldigt intressant forskningsområde. Om vi ska kunna nå regeringens mål på 10 % värphöns och 1 % slaktkyckling i Sverige måste vi kunna ge djuren ett bra foder. Musslor skulle kunna vara ett alternativ för att kunna tillverka ett bra foder. Det är viktigt både för djurens välfärd och för miljön att vi tar till vara på de resurser vi har.

Mer information finns att läsa på www.livsmedelssverige.org eller kan fås från Lotta Jönsson.

Kontakt:
Lotta Jönsson
Sveriges lantbruksuniversitet
Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Kungsängens forskningscentrum
753 23  Uppsala
018-67 16 69